Trender och lagar

I Sverige har vi vant oss vid hög arbetslöshet och en ännu högre ungdomsarbetslöshet. Dessutom har klyftan mellan ”dom som har” och ”dom som inte har” ökat sen 1990-talet enligt statistik från OECD. Dom fattiga har blivit fattigare och dom rika har blivit rikare.
OECD – en organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling med drygt 30 medlemsländer

I praktiken har Sverige gått från att ligga i
topp bland OECD-länderna till att ligga i
mitten, eller under mitten när det gäller
arbetslöshetsförsäkring. Så den självbild
vi haft av vår svenska välfärdsmodell
stämmer helt enkelt inte längre. Vi har blivit
ett slags normalland kan man säga.
– Johan Fritzell

Skiktet däremellan har det bra – materiellt sett – förutsatt att dom inte blir långtidssjuka eller blir av med arbetet.  Vilket är risken när allt färre tvingas göra allt mer. Dessutom står sig den svenska skolan allt sämre i jämförelse med andra länders skolor enligt dom kunskapsundersökningar som görs av PISA. Och efter skolan är det svårt för ungdomar att få jobb och hitta någonstans där dom har råd att bo.

Jag mådde inte bra, riktigt av… alla yngre
människor som inte mådde bra. Det var ju
väldigt  många unga människor som sökte
för depression och ångest och panikångest.
Dom hade alla möjliga besvär och jag kände,
jag orkade inte… Jag började få fel syn på
samhället. Jag kunde bara gå ut och se unga
människor, så tänkte jag: Och den där äter
väl också antidepressiva. Jag fick liksom…
jag trodde alla människor till slut bara mådde
dåligt.
– Magnus Eriksson
Ur dokumentären ”Det är inte så dumt att bli
gammal. Kvartersdoktorn försöker bli pensionär”

Både vuxna och ungdomar drabbas numera oftare av nedstämdhet och depressioner jämfört med förr. Vad var det egentligen som hände?

Man kan inte bli lycklig om det vi tror på inte
överensstämmer med det vi gör.
– Freya Stark, 1893-1993

Sverige är ett av världens minst traditionella och mest förändringsbenägna land – enligt World Value of Survey. Kanske är det anledningen till att vi inte reagerar när våra lagar kompletteras med detaljerade uppdrag och lönsamhetsuppdrag.
Efter idén om ett svenskt folkhem ersattes av välfärd och tillväxt som mäts i BNP har vi bara haft tre dippar i tillväxten sen den började mätas 1950 – enligt SCB, Statistiska centralbyrån. Men priset som individen får betala för att hålla tillväxten igång genom att hela tiden öka sin konsumtion är att alla får mindre och mindre med tid. Tid som vi skulle kunna använda till att lära känna varandra.

pedestrians-400811_640Foto: Pixabay

New Public Management kallas den verksamhetsledning för offentlig verksamhet – för skola, vård, omsorg, socialförsäkringar inom stat, kommun och landsting osv – som började införas under 1990-talet. Krav ställdes på ökad effektivitet och trenden var att verksamhetsledningen för det offentliga skulle efterlikna verksamhetsledningen på privata företag. Man införde målstyrning i form av ekonomistyrning och resultat började mätas i brukarnöjdhet. Och för att garantera att pengarna inte användes fel infördes krav på vetenskapliga bevis för offentliga insatser, kvalitetssäkringar, riskbedömningar och dessutom en rigorös kontroll via tillsynsmyndigheter och för säkerhets skull statliga utredningar för att säkerställa att ingen kontrollpunkt bommas. Resultatet är att det offentligas uppdrag har förändras till att kontrollera dom som behöver hjälp,  omsorg och stöd, dom som ska leverera tjänster och dom som själva arbetar i offentlig verksamhet.

Interna riskbedömningar måste göras när
förändringar sker i Arbetsförmedlingens
interna rutiner och i information till
arbetsgivare/anordnare och externa
leverantörer. Utredningen har inte kunnat
identifiera att myndigheten har utvecklat
sådana bedömningar. Arbetsförmedlingen
har lagt ut information på sin hemsida och
publicerat faktablad om olika arbetsgivarstöd.
— Under våren 2013 lanserades
räknesnurran med budskapet ”Vi kan hjälpa
dig att sänka dina arbetskraftskostnader”.
Detta budskap togs bort hösten 2013, men
räknesnurran blev kvar. Utredningen menar
att budskap av detta slag är en risk som
medför att myndigheten bör överväga vilka
åtgärder som behövs för att motverka att
mindre seriösa aktörer söker stöd.
– Ur SOU 2014:16 ”Det ska vara lätt att göra rätt”

Roland Paulsen frågar i boken ”Vi bara lyder” vad Arbetsförmedlingen numera gör, när de inte längre bedriver förmedling av arbete. För han undrar vad det är som händer med de 72 miljarder myndigheten omsätter – vilket är tio miljarder mer än statens utgifter för vård och omsorg:
”Man kan säga att i slutet av åttiotalet var servicebiten mycket större än kontrollbiten. Nu är kontrollbiten mycket större än servicebiten. Så där har skett en förskjutning där man inte bara kontrollerar den sökande utan även oss. Och det är en jättestor kontrollapparat. — Aktivitetsrapporten är den senaste välsignelsen som trillat ner från ovan. Alla arbetslösa som erhåller a-kassa ska varje månad lämna in en aktivitetsrapport – detta enligt riksdagsbeslut av Alliansen och Socialdemokraterna. Vad rapporten ska innehålla är inte helt klart – varken arbetslösa eller arbetsförmedlare vet säkert. —
Arbetsgivare oroar sig för att i än högre grad översköljas av nonsensansökningar vars enda syfte är att signalera att den arbetslöse är ”aktiv”. Arbetslösa oroar sig för att ännu mer tvingas söka jobb de vare sig vill eller kan få. —
Om tio veckor, när alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen måste skicka in, kommer närmare en halv miljon rapporter per månad att skölja över handläggarna.”

När den välrenommerade historieprofessorn
C. Northcote Parkinson år 1957 publicerade
upptäckten av sin första lag, betraktades han
som en stor skämtare. Själv ansåg han också
att de teser han formulerade var satiriskt
tillspetsade, men den byråkratiska utvecklingen
inom alla samhällssystem skulle snart visa att
det sannerligen inte var fråga om något skämt.
Parkinson måste erkänna att han upptäckt
något som kom honom att ”känna sig som
Arkimedes’, Pytagoras’ och Newtons like”. Han
hade funnit formeln för byråkratins tillväxt.
– Ur boken ”Bra böcker under 2500 år
Om Parkinsons lag som handlar om byråkratins
tillväxt

Det är få i Sverige som minns att det var det svenska föreningslivet som lade grunden för Sverige som det mest jämlika landet i världen. Nu lockar istället akademiska utbildningar och karriärer på privata företag och offentlig verksamhet nationellt och internationellt.

Dom åt sina måltider och delade enkla nöjen med
släktingar och vänner och Mandela kände sig
aldrig ensam. Längre fram i livet såg han med
saknad tillbaka på denna kollektiva anda och
känsla av delat ansvar, innan det västerländska
inflytandet införde konkurrenstänkande och
individualism.
– Ur boken ”Mandela en biografi”
av Anthony Sampson

Men till skillnad från privata företag kan offentlig verksamhet inte gå i konkurs. Det är till och med så att offentlig verksamhet inte ens riskerar några egna pengar. Bara skattebetalarnas.
Nya tider är det också i skolan. EU  har som mål att minst 40 % av dom som är mellan 30 och 34 år ska ha avslutat en högre utbildning år 2020. Sverige har dessutom reformerat skolan till att utbilda eleverna till entreprenörer, företagare med vinstintresse. Därmed har man hamnat långt ifrån skolans ursprungliga avsikter.
”We den, som glömmer, att den moraliska bildningen betyder mer än kunskaper. Hans synd är stor inför Gud.” Ur boken ”Skolmästarkonst” från 1846.

Ur RF, Regeringsformen, en av Sveriges fyra
grundlagar, kapitel 1, Statskickets grunder,
paragraf 2:

Den offentliga makten skall utövas med
respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och
kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för
den offentliga verksamheten. Det skall särskilt
åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa,
arbete, bostad och utbildning samt att verka för
social omsorg och trygghet.
Det allmänna skall främja en hållbar utveckling
som leder till en god miljö för nuvarande och
kommande generationer.”

Om syftet med den verksamhetsstyrning som förekom före New Public Management – Old Public Administration – var folkstyre och en rättvis fördelning är syftet med New Public Management ekonomistyre och utförarkontroll. Samtidigt har en ny stjärna dykt upp på trendhimlen – Modern Public Governance. Men oavsett om man kallar den offentliga förvaltningen för OPA, NPM eller NPG så är ändå syftet med grundlagar att dom efterlevs. Gör dom inte det går tilliten förlorad.

Ibland tror jag att hela denna värld
är en fängelsegård där några av oss är
fångar och resten är fångvaktare.
– Bob Dylan

human-995558_640                                                              Foto: Pixabay

Annonser