Medborgarkunskap

adventure-1807524_1920

Foto: Pixabay/Sasin Tipchai

Förord

Fram till 1955 fanns det ett ämne i skolan som hette medborgarkunskap[1] som det idag finns anledning att skaka liv i. För det finns många, inte bara kvinnor, som anser att vår kultur domineras av traditionella manliga värderingar. Ett exempel är Marcus Priftis som har skrivit boken ”Det otäcka könet”:
”En förlamande majoritet av alla världens våldshandlingar – från örfilar till angrepp med kryssningsmissiler – utförs av män. Men det pratar man inte om. Istället uppfinner man nya etiketter för att dra gränser mellan sig och våldet. När unga män misshandlar andra unga män heter det istället ”ungdomsvåld” eller ”gatuvåld”. Har dom ett klubbmärke på sig är det ”supportervåld”. När man misshandlar sina hustrur eller barn heter det ”kvinnomisshandel” och ”barnmisshandel”. Om dom gör det på grund av vissa slags idéer kan det även heta ”hedersvåld”. Bär dom uniform heter det ”polisvåld” eller ”väktarvåld”. Är det sanktionerat av en statsmakt är det ”militärt våld”.
Ett annat exempel på en manlig samhällskritiker är Georg Henrik von Wright som 1993 skrev att ”säkerligen har inte i någon annan kultur Yang kommit att dominera så fullständigt över Yin som i vår egen tid.” Detta tar sen Bengt Jacobsson upp i sin bok:
”Och yang står för det manliga, handlingskraftiga, självcentrerade och härsklystna, medan yin symboliserar det kvinnliga, reflekterande, medkännande och intuitiva, eller vad vi med ett annat ord kallar det mänskliga.”

Margareta Lindholm som har skrivit en bok om Elin Wägner och Alva Myrdal skriver att båda dessa kvinnor var överens om att det var viktigt att kvinnorna gjorde klart för sig vad det var för samhälle dom ville ha efter att dom fått rösträtt, även om dom hade olika åsikter om vad kvinnorna skulle göra.
”Kvinnorna såg inte, eller ville inte se, männens motstånd mot att lämna från sig sin makt. Att gå in i systemet kunde leda till att kvinnorna inom systemet allierade sig med systemet självt och inte med kvinnorna” skriver Margareta Lindholm.
Men är det inte så att både kvinnor och män, men också barn och ungdomar, måste göra klart för sig vad det är för samhälle dom vill ha? För om vi inte gör det, hur ska vi medborgare annars veta vad det är vi slåss för?

[1] En medborgare är en person som har både politiska och sociala rättigheter och skyldigheter.

1 Den produktiva dialogen

2007 gav Pär Ström ut boken ”Mansförtryck och kvinnovälde”, 2011 gav han ut boken ”Sex feministiska myter” och 2012 gav han ut boken ”Mansförbjudet”. Strax därefter meddelade han att han på grund av hot bestämt sig för att lämna genusdebatten[2]. Det Pär Ström gjorde var att lyfta fram männens problem. Därför kallade han sig jämställdist. Bland annat ville han att vi skulle prata om den krigarplikt som männen släpat på genom världshistorien: ”Så vad säger jag? Bara att båda könen är precis lika mycket värda, ska ha samma rättigheter, och samma skyldigheter.”

Maria Wolrath Söderberg skriver i sin retorikbok[3] om den produktiva dialogen, om det respektfulla samtalet:
”Tidigare hände det mig ibland att en student kastade ur sig något som jag först bedömde som insiktslöst, irrelevant eller riktigt korkat, men så tog jag mig i kragen, och kanske av ett så mekaniskt skäl som att jag vet att lärarrollen kräver att jag tar alla studenter på allvar, bestämde jag mig för att försöka använda studentens tankar som språngbräda för att komma vidare. Många gånger har jag blivit förundrad över det märkliga i att jag landar i idéer jag aldrig tänkt förut och som är klart utvecklingsbara.”
I det respektfulla samtalet Maria Wolrath Söderberg beskriver är deltagarna alltid positiva. Målet är utvecklande samtal där alla får nytt material att bearbeta i sitt fortsatta tänkande och deras känslor och fantasier är en viktig del i dialogen. Eftersom inget får hämma idéflödet måste alla konflikter lösas innan samtalet börjar. För avsikten med samtalet är inte att man ska bli överens utan att man ska inspireras och hitta nya språngbrädor för sitt tänkande. Därför vill man pröva och höra så många perspektiv, idéer och tolkningar som möjligt.
Motsatsen till det respektfulla samtalet och den produktiva dialogen, är det politiska samtalet. Där har deltagarna bestämda åsikter och olika roller – dom som bestämmer och dom andra som till exempel regering och opposition, politiker och medborgare, lärare och elever. Eller experter och lekmän[4]. I det politiska samtalet handlar det om att övertyga – inte om att lyssna och överväga.

[2] genus = ordet började användas på 80-talet av forskare som ville förstå varför något anses vara typiskt manligt eller kvinnligt.
[3] retorik = läran om att tala i teori och i praktik, vältalighet
[4] lekman = amatör, outbildad

2 Bildning

Gösta Vestlund har arbetat med folkbildning i större delen av sitt liv. 2013 fyllde han 100 år. Den bildningshistoria svenskarna genomgått beskriver Gösta Vestlund som vägen
… från misstro till ökad respekt för människors värde och förmåga att utveckla förnuft och ansvar
… från auktoritär[5] uppfostran eller patriarkalisk[6] upplysning till självbildning och
… från en fråga för en elit till en angelägenhet för hela folket. ”Men”, säger Gösta Vestlund,  ”likafullt är den gamla surdegen inte ens idag utrensad ur begreppet folk. Än tycks en del betrakta folkbildningsarbetet som en verksamhet av och för en mindre upplyst del av nationen.”

Kunskap är något som universitetet
lyckligtvis inte har monopol på
– Ur boken ”Att leva medan tiden går”
av Jan Helander, 1930-2009

Inom folkbildningen finns tre nivåer enligt Gösta Vestlund – kunskap, analys och tolerans:
”Folkbildning är att höja kulturella nivåer. Det är att höja kunskapsnivån hos människor som leder till att man kan bygga sina åsikter på insikt. Och insikt är något betydligt stabilare än åsikt. Men det innebär också en höjning av analysnivån. När man är tillsammans med andra människor som då gör sina analyser utifrån sin erfarenhet – och alla har var sin erfarenhet – så blir det en belysning från flera håll, vilket gör att man får ett djupseende, och då ökar alltså analysnivån. Och det tredje – det är att man ökar toleransnivån. Inte till allting, men toleransnivån till det som har ett sammanhang med det som är väsentligt för människan. Alltså ett humant sammanhang.”

Att se folkbildningsarbetet som en
uppgift av och för en viss del av
folket är att återgå till folkuppfostrans
och folkupplysningens tid.
– Gösta Vestund

Gösta Vestlund har skrivit en bok med titeln ”Folkuppfostran Folkupplysning Folkbildning”. När det gäller tiden för folkuppfostran, från medeltiden till och med 1800-talet, var det dom som hade makten som utövade folkuppfostran: adel, präster, borgare och bönder. Det var dom som uppfostrade resten av befolkningen även om dom sinsemellan inte trodde på varandras metoder och kompetens. Med dom demokratiska tankarna förändrades folkuppfostran först till folkupplysning och sen till folkbildning. Med tiden kom folkbildningen att skötas av folket själv – ”för folket och genom folket”. Skillnaden mellan folk och folk blev otydlig och auktoritet ersattes av humanism och demokrati.

”Jag måste sänka mig till en nioårings
nivå för att klara av dom här övningarna”,
säger Berith. Hon är en av många som
hamnat i fas 3[7]. Eftersom hon varit med
ett tag vet hon samtidigt att fas 3 haft
sina föregångare genom historien.
Aktivitetsgarantin var snarlik, berättar
hon, inte minst vad det gäller
uppfostringsansatsen.
– Ur boken ”Vi bara lyder” av Roland Paulsen

[5] auktoritär = makt, expert
[6] patriarkalisk = mansdominerande
[7] Fas 3 är en av aktivitet som är till för att ordna sysselsättning för långtidsarbetslösa inom Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Företag som tar emot personer som hamnat i fas 3 får betalt per dag och per person som de sysselsätter.

3 Alla är lika-och-olika

”Svarta människor tänker lika-och-olika jämfört med vita. Män och kvinnor tänker lika-och-olika. Yngre och äldre – alla tänker lika-och-olika varandra. Att vi människor är lika och olika varandra bör leda till att vi reagerar på livets mångskiftande företeelser i samma dubbla anda.” skriver Jan Helander.
Via grupperingar och via medierna ställs intressen och intressegrupper mot varandra – kvinnor ställs mot män liksom olika religioner anges som motiv till konflikter och till krig. Men inom alla religioner finns ett gemensamt uttryck, detta att vi inte ska förorsaka andra lidande. Dessutom finns FN:s konventioner om mänskliga rättigheter samt demokratibegreppet som handlar om frihet och jämlikhet. Att vi trots allt detta inte lyckas följa dom här ordningsreglerna har ett signalvärde som var och en måste förhålla sig till:
”Jonas såg sig vid femton års ålder omkring i världen och fann den uppfylld av skurkar. Bestämde sig då för att bli Sveriges främsta kassaskåpsspecialist och blev det” står det i boken ”Grundbulten” av pseudonymen Kenneth Ahl. Fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović berättar i sin tur om hur glad han blev när han fick en cykel som barn. Och hur den genast blev stulen. Därefter stal han själv cyklar men även andra saker som han behövde.

…rättvisan är en mycket enkel sak.
Det är bara det att den inte ens tillnärmelsevis
kan förverkligas därför att makten är starkare
än kritiken av den. Rättvisans princip är
jämlikhet; allt det där är känt sedan länge.
– Ur boken ”Den utmätta tiden ” av Peter Noll,
1925-1982

Alla vet att det finns både skurkar och oärlighet i alla sammanhang. Men det finns dom som menar att det är dom vanliga människorna som är problemet. 1961 gjorde Stanley Milgram ett lydnadsexperiment där man testade folks förmåga att trotsa auktoritet. Stanley Milgram skriver om sitt resultat:
”Ren auktoritet ställdes emot försökspersonens yttersta moraliska övertygelser om att inte skada andra, och med offrets skrik av smärta fortfarande ringande i försökspersonens öron, vann auktoriteten för det mesta. Vuxna människors extrema villighet att med alla medel till­mötesgå en auktoritär persons befallning utgör studiens viktigaste resultat och är det faktum som mest pockar på förklaring.”
Christian Jungersen berättar i sin tur om hur man efter andra världskriget passade på att undersöka dom tyska naziledarna:
”Efter Nazitysklands nederlag blev 22 ledande nazister anklagade bl.a. för ’brott mot mänskligheten’ i ett omfattande antal rättsprocesser i Nürnberg. En större grupp psykologer och psykiater under ledning av Douglas M. Kelley och Gustave Gilbert fick tillträde till dom 22 fångarna för att undersöka dem. Dom skulle avslöja vad som var fel med nazisterna.”
Det visade sig i test att dom åtalades intelligens var över genomsnittet och i personlighetstesterna hittade man varken sinnesjukdom eller något gemensamt drag. Därför dröjde det ända fram till 1985 innan forskarna offentliggjorde sin slutsats: Naziledarna var alla väl fungerande människor med olika personligheter. Men man hade ändå noterat en likhet:
”I ovanligt hög grad anpassade dom sina åsikter efter vem som styrde över dom istället för att förlita sig på sin ’inre kompass’.”

4 Frihet

Frihet kan handla om frånvaro av tvång men också om att ta sig friheter på andras bekostnad eller att missbruka ett förtroende. Som när glödlampstillverkarna med ingenjörskonst ökade sin försäljning av glödlampor på 1920-talet genom att förkorta glödlampornas livslängd. Målet med tillverkarnas kartellbildning[8] var att ingen glödlampa skulle hålla mer än 1000 timmar trots att deras genomsnittliga livslängd var 2500 timmar. Inom industridesign kallas det här ”planned obsolescence”, planerat åldrande. Syftet var, sa man 1932 när begreppet började användas, att motverka ekonomisk depression.

Frihet är det bästa ting,
som sökas kan all världen kring,
för den, som frihet kan bära,
för den, som frihet kan bära.
Vill du vara dig själver huld[9],
så älska frihet mer än guld.
Med frihet följer ära,
med frihet följer ära.
– Biskop Thomas frihetsvisa från 1439

”I biskop Tomas Frihetssång står det inte alls att frihet skulle vara oss till hjälp, skulle bära oss. Tvärtom undrar han om vi kan bära friheten”. Så skriver Jan Helander. Bengt Nerman utrycker det istället så här:
”’Frihet’, som en gång betydde en människas rätt och möjligheter att använda sig själv, betyder idag snarare rätten att utan hämningar använda dom ekonomiska resurser en individ har lyckats få genom arv, utbildning och spekulation. Och istället för att användas som ett verktyg att upptäcka förtryck och ofrihet, används ’frihet’ för att täcka över att den nya friheten så helt är beroende av den ekonomiska makten och för att dölja denna makt.”

Det är ett märkligt faktum
att frihet och jämlikhet,
dom två grundläggande idéerna i demokrati,
i viss utsträckning är motsägelsefulla.
Logiskt sett, är frihet och jämlikhet
ömsesidigt uteslutande.
– Thomas Mann, nobelpristagare, 1875-1955

[8] kartell = en överenskommelse mellan företag som sätter den marknadsmässiga konkurrensen ur spel
[9] huld = trofast, trogen

5 Jämlikhet

Man kan tycka att vi människor är så pass civiliserade så vi inte borde hålla på med mobbing, men istället är det just det civiliserade människor gör. Ordet mobbing definierades 1969 som en attityd som används för att markera åtskillnad, oavsett om det gäller barn, vuxna, rasism eller apartheid. Problemet med mobbing är, som journalisten Maciej Zaremba uttrycker det, att för varje individ som mobbas är det femtio som ser det hända och lär den läxan för framtiden. Det är så vi får vår värdegrund.
I vår civilisation får man tidigt lära sig att det finns grupper och människor som inte drar sig för att använda sig av alla tillgängliga metoder för att upphöja sig själv och sin grupp genom att nedvärderar och missgynna andra och andra grupper.

Vi lägger oss till med vanan att leva
innan vi får vanan att tänka.
– Albert Camus, nobelpristagare, 1913-1960

Mobbing är ett gruppbeteende som har många sidor. Det handlar om makt och det handlar om rädsla men också om gruppintelligens, stress och överlevnad. Enligt studier är det fler kvinnor än män som mobbar och en majoritet av dom som mobbas är kvinnor. Dom som mobbas på arbetsplatser är ofta dom som söker samarbete eller som är konflikträdda. Att Sverige var först i världen med att klassa vuxenmobbning som ett arbetsmiljöbrott innebär inte att vi är bättre än andra på att hantera mobbing. I Frankrike är det kriminellt och i Belgien, Kanada och Australien kan man få höga skadestånd. I Sverige tog det 20 år innan den första fällande domen kom. Så trots att det i Sverige är arbetsgivarens och skolledningens ansvar att förebygga och ingripa vid mobbing, eller kränkande särbehandling som det också kallas, är fortfarande det bästa rådet till den som blir mobbad att byta arbetsplats eller skola.

Kampen ska inte vara mellan människor,
kampen för jämställdhet är en kamp mot
fördomar, gamla vanor, myndigheters
regler och praxis[10] som slår fel, eller andra
omständigheter som gör att människor inte
får samma chans i livet att göra något bra
eller att leva under drägliga förhållanden.
– Bo Forsberg

[10] praxis = sedvänja, eller rättspraxis dvs att domstolar dömer lika i liknande domstolsfall

6 Måttlighet

Enligt ekonomen Peter Victor medför stora inkomster ökad lycka och ökat välmående bara upp till en viss gräns, och den gränsen har vi som bor i dom rika länderna redan passerat. Peter Victor tycker därför att vi privilegierade människor ska försöka få våra politiker att satsa på att maximera mänskligt välmående istället för tillväxt. För priset för det spår vi slagit in på är att 32 000 människor i Sverige sjukskrivs för utbrändhet per år. Förutom den ohälsa som följer med hög arbetslöshet, stora prestationskrav i skolan och mobbing.

Inställningen att tävlan är ”bra” utvidgas
till att omfatta all tävlan, eller också hävdar
man att människan av naturen är
tävlingslysten, att tävlandet är en instinkt.
Men största delen av människans beteende
är inlärt beteende och tävlan lärs ut,
värderas högt och belönas i vårt samhälle.
– A R Wight

Samtidigt har alla världens ledare 2015 skrivit under 17 globala hållbarhetsmål. Mål som ska uppfyllas till 2030. Mål som handlar om att utrota fattigdom och svält, om fred, om alla människors rätt till rent vatten, hälsa, utbildning, säkerhet och om en hållbar framtid på jorden för oss och för kommande generationer. Alla dom här målen grundar sig på en idé om att vi tillhör en global gemenskap, att vi är ett globalt folk. För dom här målen kan bara uppnås om all världens länder och all världens folk börjar sträva mot samma mål. Samtidigt är trenden i världen att alltfler får det bättre och bättre, globalt sett, även om medierna inte anser att dom nyheterna är värda att sprida. Men man ska inte glömma att om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig svensk, då skulle det behövas 3.6 jordklot. Och eftersom motsatsen till måttlighet är girighet borde vi fråga oss varför vi konsumerar så mycket. Om det är girighet som driver oss eller om det finns det andra förklaringar.

Tillväxten har gått från att vara ett medel att
utveckla samhället till att bli själva målet för
samhället. Är det bra det?
– Sara Karlsson i boken ”Att svära i kyrkan –
tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig
planet”

7 Politik

Tittar man på OECD[11]-ländernas skillnad i inkomstfördelning i befolkningen mellan 1985 och 2011 upptäcker man att inget annat land hade en så jämlik inkomstfördelning som Sverige 1985. Idag däremot utmärker sig Sverige för att det är det OECD-land där klyftan mellan dom som har störst och lägst inkomst ökar snabbast. Dom redan rika blir rikare och dom fattiga blir fattigare och frustrationen över orättvisorna växer.

I dom flesta demokratiska länder i dag
är det svårt att se några verkliga skillnader
mellan dom olika partiernas politiska förslag.
Likheterna blir förmodligen ännu större
när det blir allt omöjligare att neutralisera
effekterna av politiska åtgärder som tidigare
regeringar har satt i gång.
– Ur boken ”Tänk i futurum” av Edward de Bono

Politik skulle inte vara så svårt om det inte var för att det handlar mer om makt än om moral, samarbete, kommunikation och en gemensam värdegrund. Christer Bjurestedt Linde till exempel ifrågasätter Försäkringskassans omprövningsenhet. Formuleringen ”Du kan begära att beslutet omprövas. Om du tycker att det här beslutet är fel kan du begära att Försäkringskassan omprövar det.” passar nämligen inte ihop med omprövarnas tjänsteföreskrifter. Där står att omprövaren ska var lojal mot det tidigare fattade beslutet. Därför kan man säga att i Sverige har utvecklingen gått från misstro till jämlikhet, tillit och respekt för att sen återgå till misstro när politiken återigen blev en fråga för en elit. Eller som en svensk justitieminister uttryckte sin tro: ” Det måste finnas en morot och en piska.”

Historien håller på att upprepa sig på det sätt
som vår klient alldeles riktigt påpekade:
social oro, nöd, fattigdom och andra
omvälvningar leder till raseri och dramatiska
politiska förskjutningar, även i Grekland,
dom forna stora tänkarnas hemland. När krubban
är tom får dom svagaste alltid stryka på foten,
om dom inte tar på sig missnöjets militärstövlar
och ansluter sig till dom militanta hämnarnas led.
Ett samhälle som producerar förlorare är mycket
farligare än vi tror.
– Ur boken ”Det vi kan stå för” av Geir Lippestad [12]

[11] OECD – en organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling med drygt 30 medlemsländer
[12] Geir Lippestad var under ett år försvarsadvokat till den person i Norge som har erkänt och dömts för att ha dödat 8 personer när han sprängde en bomb i Oslos regeringskvarter och skjutit ihjäl 69 personer i en massaker på ön Utöya 2011.

8 Globalisering

Det finns enligt Ulf Johansson Dahre tre huvudaktörer[13] på ”mänskliga rättighetsområdet” som var och en har sina olika syften, intressen och politiska maktmedel. En aktör är staten med dess mellanstatliga organisationer som till exempel FN och överstatliga organisationer som EU. Den andra aktören är företagen och framförallt dom transnationella företagen. Den tredje aktören är civilsamhället. Men förutsättningen för att civilsamhället, medborgarna, ska kunna påverka politiken och utvecklingen är att dom engagerar sig och samarbetar.

Solidaritet betyder gemensam ansvarighet,
sammanhållning. Lojalitet betyder
laglydighet, trogenhet mot den lagliga
makten, även undersåtlig hängivenhet.
– Tage Danielsson, 1928-1985

Globaliseringen har kommit att handla om ekonomi och en global marknad istället för om mänskliga värden. Därför finns det numera starka intressen som vill handla med vatten och luft, som vill ta patent på vanliga, naturliga gener, som vill skriva frihandelsavtal som gör att internationella företag kan stämma stater som inför lagar som hotar företagens investeringar, företag som i sina anställningsavtal har lojalitetsparagrafer för att garantera att dom anställda är tysta och lydiga och som uppmanar och belönar angiveri. Om det skriver juristen Anne Ramberg:
”Visst är det i det enskilda fallet omoraliskt att smita från sin lagstadgade skyldighet att betala skatt eller att muta någon för att erhålla ett förmånligt kontrakt. Men, att reflexmässigt belöna den som anger sin vän, arbetskamrat, arbetsgivare, bror, syster eller föräldrar, är något annat. Det strider mot grundläggande etiska normer i vårt samhälle. Och det skapar en obehaglig atmosfär, en mycket otäck sådan. Det var inte så länge sedan man i det forna Sovjetunionen belönade den lille pojken som angav sina föräldrar som förrädare med medalj och social upphöjelse. Man kan bara undra hur det kändes när föräldrarna avrättats. Det var inte heller särskilt länge sedan Hitler byggde upp ett samhälle där grannar angav varandra i förhoppningen att överleva själva och skydda sina egna familjer.”

Många vuxna bryr sig inte om att försöka
påverka eftersom dom tycker det verkar krångligt
med demokrati och politik.
Du kan berätta för dom.
– Ur ”Demokratihandboken” av Sassa Buregren

[13] aktör = deltagare

9 Självförverkligande

Eugene Raudsepp har skrivit en bok om kreativitet. I den beskriver han människorna som har fallit offer för egoism och materialism:
”Kampen för att vinna materiellt välstånd gör många människor smarta, hänsynslösa, förslagna och opportunistiska[14]. Dom är ofta okänsliga inför andra och har ett streberaktigt[15], egoistiskt drag som genomsyrar nästan allt vad dom gör.”

Vårt samhälle är genomsyrat av tävlingsanda,
och man är så övertygad om dess förtjänster
att det blir en stor operation att avlägsna
vinna-till-varje-pris-tävlandet från en individs
repertoar av värderingar, attityder och beteenden.
– A R Wight

I Sverige finns en myndighet som inte har någon motsvarighet någon annanstans i världen, Forum för levande historia. Myndighetens uppdrag är att med utgångspunkt från Förintelsen[16] sprida kunskap om frågor som rör tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter. I utställningen med namnet ”Om jag bara får vara mig själv” som handlar om Anne Frank[17] berättar några ungdomar om sig själv och om hur dom bemöter fördomar. Michiel, en färgad ung man, är en av dom:
”Om människor skulle anstränga sig för att finnas till för varandra och lyssna på varandra så skulle det leda till något positivt. Det handlar om människors berättelser, inte om deras hudfärg.”
Mer eller mindre medvetet pågår det en kamp mellan människor och inom människor. En kamp om att få rätt, att få som man vill och att få det man vill. Men kampen kan också vara mot tiden och mot åldrandet. Och så finns det en kamp som handlar om att förändra sig själv och det var det som Abraham Maslow kallade självförverkligande. 1800-tals filosofen Søren Kierkegaard kallade det istället ”det religiösa stadiet” – för det handlar om en vilja att göra gott – till skillnad mot det estetiska och det etiska stadiet som handlar om ett ytligt liv respektive om att göra sin plikt. Varför föds vi då som original och dör som kopior? Kanske för att vi alla är ensamma med oss själv. Samtidigt är just denna ensamhet något som vi har gemensamt och något som vi borde prata om. Något annat som vi borde prata om är förebilder. För det är inte förrän man törs sätta gränser som man börjar skapa sig en egen identitet.

[14] opportunistisk = utnyttjar alla möjligheter för att vinna egna fördelar
[15] streber = karriärist, klättrare
[16] Förintelsen = benämning på nazisternas folkmord på sex miljoner judar och sju miljoner andra människor under andra världskriget 1939–45
[17] Anne Frank skrev dagbok från det hon fyllde tretton år 1942 till dess hon och hennes familj blev hittad 1944.

Slutord

”Jag skulle vilja säga att två motsatta ideologier i dag kämpar mot varandra. Den ena representerar blodutgjutelse och död, nya förstörelsemedel och ett tvång för folket att alltid vara redo för krig. Den andra företräder fred, arbete, hälsa och forskning i syfte att befria människan från plågor och lidanden.
På ena sidan finns en önskan att göra erövringar med våld, på den andra en önskan att förbättra mänsklighetens villkor. I det förra fallet är man beredd att offra hundratals, ja tusentals liv för en enda människas ambitioner, i det andra fallet värderas människolivet högre än alla militära segrar.”
Orden är Louis Pasteurs som dog 1895. Han upptäckte att sjukdomar orsakas av mikroorganismer. Sen han dog har både män och kvinnor fått rösträtt, två världskrig har startat i Europa och förstörelsemedlen har vidareutvecklats parallellt med materialismen och förströelsemedlen.
Hundra år innan Louis Pasteur dog, 1793, skrev Thomas Thorild en liten skrift med titeln ”Om qvinnokönets naturliga höghet”. Han blev landsförvisad för att han ville avskaffa ståndens privilegier och återinföra tryckfriheten.
”Karlarna, som äro och altid varit, icke Jordens Herrar, utan med den löjligaste låghet hvarannans Slafvar, hafva likväl, kanske af den mesaktighet som hemligen åtföljer Öfvermodet icke vågat följa det riktiga Förnuft, at sätta deremot sin egen höghet i det som åtskiljer deras Kön.

Jag tror att sanningen är precis så dyster som
min hustru säger. Män vill tjäna pengar. Och
dom i särklass viktigaste jobben i vårt samhälle
värderas inte särskilt högt. Mer än i vokabulären[18].
– Ur boken ”Det är mycket man inte måste” av
Thomas Sjödin

”Jag kan inte alltid förutse mitt eget handlande. Kanske beror det på att jag alltför lätt imponeras och tar intryck av det jag just läst, sett eller upplevt så att källkritik och eftertänksamhet sätts på undantag.” Så skriver politikern Anna-Greta Leijon. Kanske är det så, att både folkbildningen och kvinnornas kamp för ett mänskligare och jämlikare samhälle kom av sig för att utbudet och våra behov har förändrats. Och det förändrar ju även våra förebilder och våra gränssättningar.

En av dom lärare som gör störst intryck på mig
är Vilhelm Scharp. Ändå har vi honom bara som
vikarie under ett par lektioner. Han berättar om
nazistmöten han varit med på i Tyskland.
– Det var svårt att inte ryckas med, säger Scharp
och vittnar om hur han fick kämpa med sig själv
för att inte fångas av jättepublikens entusiasm.
– Jag knöt händerna så hårt att naglarna gjorde
öppna sår i handflatan.”
– Ur boken ”Alla rosor ska inte tuktas” 
av Anna-Greta Leijon

[18] vokabulär – ordförrådet


Litteratur

Böcker

Ahl, Kenneth (1974)
Grundbulten. Stockholm: Prisma.

de Bono, Edward (1985/1979)
Tänk i futurum. Stockholm: Brombergs Förlag AB

Bjurestedt Linde, Christer (2014)
Himlen får vänta Konsten att överleva. Stockholm:Axira.

Buregren, Sassa (2001).
Demokratihandboken. Stockholm: Rabén & Sjögren

Helander, Jan (1991)
Att leva medan tiden går. Stockholm. Natur och Kultur

Jacobsson, Bengt (1995)
Livet – inte plikt utan möjlighet. Stockholm: Trevi.

Johansson Dahre, Ulf (2014)
Mellan ord och handling. Globaliseringens konsekvenser för de mänskliga rättigheterna.
Lund: Studentlitteratur

Jungersen, Christian (2006)
Undantaget. Stockholm: Albert Bonniers Förlag

Lagercrantz, David & Ibrahimović, Zlatan (2011)
Jag är Zlatan Ibrahimović. Stockholm: Albert Bonniers.

Leijon, Anna-Greta (1991)
Alla rosor ska inte tuktas. Stockholm: Tiden

Lindholm, Margareta (1992)
Elin Wägner och Alva Myrdal. En dialog om kvinnorna och samhället. Göteborg: Anamma.

Lippestad, Geir (2013)
Det vi kan stå för. Stockholm: Modernista

Nerman, Bengt (1995)
Frågan om människovärdet. Stockholm: Utbildningsförlaget

Noll, Peter (1985)
Den utmätta tiden. Stockholm: Brombergs Förlag

Paulsen, Roland (2015)
Vi bara lyder, en berättelse om Arbetsförmedlingen. Stockholm: Bokförlaget Atlas.

Priftis, Marcus (2014)
Det otäcka könet. Stockholm: Leopard förlag.

Raudsepp, Eugene (1981)
Kreativitetsboken. Stockholm: Trevi

Sjödin, Thomas (2015)
Det är mycket man inte måste. Örebro: Libris

Tengroth, Stellan red. (2013)
Att svära i kyrkan – tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Förlag Tillväxt-reflektera

Wolrath Söderberg, Maria (2003)
Finns det genvägar till klokhet? Retorik som konsten att överväga. Lund: Studentlitteratur.

von Wright, Georg H (1993)
Myten om framsteget. Stockholm: Alberg Bonniers.

Internet

Danielsson, Tage, Mordet på solidariteten
https://plasthimmel.wordpress.com/2010/11/18/mordet-pa-solidariteten/

Kollega, om anställda i utländska företag
http://www.kollega.se/arbetsklimatet-allt-tuffare

Milgram, Stanley, experiment
https://www.arbetaren.se/2014/05/15/hur-blint-lyder-vi-auktoriteter/

Ramberg, Anne
https://annerambergs.wordpress.com/2012/09/16/att-belona-angivare/

Ström, Pär, jämställdist
http://www.icakuriren.se/artiklar/aktuellt/20120302/par-strom-debattoren-som-far-feministerna-att-rasa

svt.se, ”I Sverige ökar klyftorna snabbast”
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sverige-snabbast-pa-att-oka-ekonomiska-klyftor

Thorild, Thomas, Om qvinnokönets naturliga skönhet
http://runeberg.org/qvinnokone/0003.html

Zaremba, Maciej, om mobbing
http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/varst-for-dig-sjalv-var-heder-har-inget-pris/

 

Annonser