Bara jag

hands-423794_1920

Foto: Pixabay/Greyerbaby

Förord

Det är inte många människor som villigt tar sig an jobbiga saker – svåra frågor som berör oss alla. En flykt som resulterar i ”lär- och förstå-svårigheter” och som gör det svårt att lära sig medansvar. En person som inte flydde och som inte blundade var Bo Gustafsson.

I inledningen till sina föreläsningar över
historiens filosofi införde Georg Wilhelm
Friedrich Hegel en lärosats, som inte mött större
förståelse hos andra filosofer men som
historiker ofta haft anledning att begrunda. Han
kallade den ”förnuftets list”. Med det menade
han, att det faktiska resultatet av människornas
strävanden i historien nästan alltid blir något helt
annat än det avsedda, ofta det direkt motsatta.
– Bo Gustafsson, 1931-2000

Att försöka lösa problem genom att skapa lagar och regler istället för att prata om problemen kallade Anne Frank strutspolitik. Anne Frank – som skrev ner sina tankar i sin dagbok där hon satt gömd i Amsterdam i ett gårdshus i två år under andra världskriget.

Utvecklingssamtal är ett väldigt fint ord som kan
rymma så mycket. Man kan ju också ha
utvecklingssamtal med sig själv inombords.
– Daniel Blixt

Han som inte blundade, Bo Gustafsson, var professor i ekonomisk historia. Hans hustru Larisa skriver om honom:
”Han var en människa som hade en sällsynt begåvning och sällsynta själsliga egenskaper.”

Medan historiens aktörer lidelsefullt
engagerar sig i spelet av sina särskilda roller,
avslöjas dramats intrig för dom först när spelet är
slut. Dramats intrig kallade Hegel ”den allmänna
idén” och den höll sig oskadd och oangripen i
bakgrunden och lät intressena och lidelserna
verka för sig. Man kan förstå, att filosoferna haft
svårt att acceptera denna syn, för den innebär ju
att dom som gör historien, människorna, hela tiden
är duperade[1].
– Bo Gustafsson, 1931-2000

[1] duperade – lurade

1 Om forskning och tänkande

Edward de Bono har skrivit flera böcker om hur vi människor tänker. När det gäller språket menar han att det är utmärkt som ett beskrivande system men att det inte betyder att det är enastående som tankesystem eller ens som varseblivningssystem[2]:
”En svårighet är att vi förväxlar flytande framställning med innehåll. Något som uttrycks väl förefaller vara sant. Något som uttrycks klumpigt förefaller vara felaktigt både vad gäller framställning och innehåll. En flytande stil uppfattas därför som välgrundat tänkande.”

När kunniga journalister påstår att det är
”händelserna och inte människorna, som skapar
dom stora besluten”, så upprepar dom därmed
bara den gamla uppfattningen om historien som
ödets eller slumpens verk, som något som
formats av En Osynlig Hand. För ”händelserna”
är bara ett modernt ord för dessa gamla
föreställningar, som allesammans isolerar
människorna själva från historieskapandet,
därför att dom allesammans vill få oss att tro att
historien är något som rullar fram bakom ryggen
på oss människor.
– Ur boken ” Makteliten” av Charles Wright Mills,
1916-1962

Katarina Gospic är en svensk hjärnforskare som studerat hur våra tankar, känslor och handlingar hänger ihop med vår hjärnas konstruktion. Hon berättar att vi människor är kopplade för snabba belöningar – vilket hör ihop med hjärnans belöningssystem. Det finns i hjärnan också ett känslocentrum där alla sorters känslor skapas. Det som hanterar impulser från dom här två områdena som kallas striatum och amygdala är frontalloben innanför vår panna. Katarina Gospic kallar den för ”ryttaren”. Den kan tränas upp så den kan hejda impulser och hantera känslor från striatum och amygdala – som Gospic kallar ”dom två hästarna”.

Hellre än att jämföra medvetandet med en
kropp som vet vad den behöver för att hålla sig
frisk, ber Rousseau oss att betrakta det som en
kropp som ropar efter vin när den behöver
vatten och propsar på att få dansa när den
egentligen skulle ligga utsträckt i sängen.
Våra sinnen är mottagliga för inflytandet från
yttre röster som talar om för oss vad vi behöver
för att bli tillfredställda, röster som dränker dom
svaga signaler våra själar sänder ut och som kan
distrahera oss från den grannlaga och krävande
uppgiften att göra dom rätta prioriteringarna.”
– Ur boken ”Statusstress” av Alain de Botton

[2] varseblivning – uppfattningsförmåga, insikt, sinnesintryck och känslor

2 Om hjärnan

Det är spegelneuronen, en sorts hjärnceller, som gör att vi kan härma och lära oss dom sociala mönster som råder i den kultur vi befinner oss i. Dom upptäcktes i början på 90-talet av en slump. En grupp forskare hade satt elektroder på hjärnan på en liten apa för att studera vilken del av hjärnan som blev aktiverad vid olika rörelser. Allt gick som förväntat tills dom återkom efter lunch och upptäckte att apans hjärna aktiverades likadant när apan själv tog en jordnöt och stoppade i munnen som när någon av forskarna stoppade något i sin mun – som dom nu passade på att göra efter lunchen.

Jag menar att varje människa är en liten kugge
i en organisationernas väldiga maskineri. Då
gäller det för dig att ställa en fråga till dig själv:
”Är jag en riktig kugge, eller är jag kanske lite
dåligt filad?”
– Tage Danielsson, 1928-1985

Kanske är det hjärnans konstruktion och hjärnans spegelneuron som gör att vi anstränger oss så mycket för att passa in. Så mycket att vi med tiden förlorar förmågan att tänka själv. För vi är kanske inte alls dåligt filade utan alldeles för mycket filade?

Vi vill gärna vara oss själva men också som alla
andra. Lustigt nog lyckas vi bäst med det senare.
– John Karlzén, 1903-1960

Tage Danielsson var många saker men främst satiriker[3]. Han kom fram till att det enda han ville kalla sig var humanist[4] och cyklist. Han dog redan som 57-åring 1985. Karl Olof Andersson skriver om honom att hans slutsats blev att vetenskapen och makten alltid måste åtföljas av, och kontrolleras av, humanismen. Ett viktigt budskap till samtiden – och testamente till eftervärlden.

Människan är en härmapa som på sitt eget
skinn kan känna det slag som träffar någon
annan. En härmapa som kan se sig själv i
andra som andra i sig själv.
– Ur boken ”Tillit: En bok om meningen med
livet” av Peter Sylwan

[3] En satiriker ställer sig på motståndarens sida och argumenterar in absurdum för att visa på bristerna i resonemanget
[4] Tage Danielsson var humanist i betydelsen en person som respekterar andras liv, livsstil, resurser och ägodelar

3 Om konflikter

”Demokrati förutsätter jämvikt mellan gemenskap och splittring, mellan samarbete och kamp. Demokratins centrala problem blir att bevara gemenskapen trots konflikterna.” Orden är Herbert Tingstedts, en känd tidningsman och samhällsdebattör på 1900-talet.

Konflikter tillhör det skapande och värderande jaget.
– Matti Bergström, 1922-2014

Ordet konflikt har en negativ klang och kanske är det därför så många undviker konflikter. När ”minst en av flera parter upplever sig ha oförenliga mål eller åsikter” kan man uppleva det där obehaget som så många förknippar med konflikter. För konflikter handlar inte så mycket om sakfrågor som om upplevelser – om tankar, känslor och beteenden.

Nu när du börjar bli tagen på allvar för dina
dikter så ska du kanske inte ge ut kåserier och
dagsvers, beställningstexter och flams. Sa den
vars råd jag alltid tar till mig. Och tillade att jag
måste ju ändå göra som jag själv vill. Följa min
egen vilja. Men eftersom den fria viljan är en
plastpotta i Niagarafallet om ni frågar mig och
eftersom livet är ett grymt och orättvist elände,
outhärdligt och outhärdligt kort om ni frågar
mig, så blev det som det blev. Skoj och allvar,
högt och lågt – bla bla bla, jag tror inte på det
ena utan det andra och det enda man kan göra
med det där fruktansvärda taggtrådsstaketet
mellan finkultur och populärkultur är att riva
det. Åtminstone klättra över det. Med risk
för att fastna med en fot på vardera sidan som
jag. Vilt signalerande efter hjälp utan att komma
någon vart. Som resten av mänskligheten om ni
frågar mig.
– Ur boken ”Det är ingen ordning på mina papper”
av Bodil Malmsten, 1944-2016

I boken ”Konflikters liv och död” berättar Anneli M Wahlberg om hur konflikter kan trappas upp och trappas ned och om vikten av att sätta gränser mellan konflikt och kränkningar, mobbing, aggressivt beteende och våld. För trots att dom flesta mår dåligt av långdragna konflikter så finns det människor som blommar upp av att starta och hålla liv i konflikter.

Det är dags att uppdatera definitionen av
härskarteknik, för vi har blivit betydligt fler
som utövar den.
– Ur boken ”Härskarteknik – den fula vägen
till makt” av Elaine Eksvärd

4 Om orden och tiden

Bo Isenberg har skrivit inledningen till boken ”Judar på vandring” av journalisten Joseph Roth som dog 1939. Bo Isenberg berättar att det Joseph Roth beskriver i boken är framväxten av den moderna västerländska människan:
”Vid sekelskiftet levde omkring sex miljoner judar öster om Tyskland, varav fyra miljoner i Ryssland och trekvarts miljon i Galizien. Judar hade under århundraden begivit sig österut för att undkomma förföljelser i västra Europa. Östjudarna bodde vanligtvis i ghetton eller i mindre judiska städer, så kallade schtetl. — I Tyskland, Frankrike och andra länder fanns västjudendomen – modern, assimilerad[5], borgerlig, nationell. Här var religiositet, vetande (vetenskap) och gemenskap redan skilda sfärer[6]. Västjudar åtnjöt i hög utsträckning samma friheter och rättigheter som den nationella befolkningen. Antisemitismen var emellertid alltid möjlig. Då östjudarna passerade förbi, var hållningen avvisande. Det var en hållning som västjudarna, i sin fruktan för en tilltagande antisemitism, anslöt sig till. Med sina uråldriga vanor, sin fromhet, sin jiddisch[7], sin kaftan[8] var östjuden alltid redan främmande, aldrig redan en del av gemenskapen.”

Att vara modern är att befinna sig i en miljö
som utlovar äventyr, makt, glädje, tillväxt,
förvandling av oss själva och världen –
och samtidigt hotar att förstöra allt vi har,
allt vi känner till, allt som vi är.
– Marshall Berman, 1940-2013

Med nya tider följer att människorna får nya idéer och nya ord. Ord som tillhör kulturen. För lika lite som dom som levde för hundra år sen pratade om genmanipulerad mat säger vi idag att någon har merovingiska mustascher. Länder, språk och ord – allt är kultur. Men till kulturen hör också tiden och dom förändringar som den för med sig.
Utveckling har en positiv klang och vi använder ordet när vi pratar om förändringsprocesser samtidigt som det också syftar på resultatet av dom här processerna. Då säger vi lite slarvigt utvecklingen. Ordet diskriminering däremot bär på en negativ klang. Ordet kommer från latin och betyder avskilja. Diskriminering innebär att en människa eller en grupp människor nedvärderas och missgynnas på ett mer eller mindre medvetet sätt. Men också att det finns en positiv särbehandling – en människa eller en grupp människor skaffar sig makt och garantier på ett för dom fördelaktigt sätt.

Hegels idé om historiens list skulle kunna
illustreras med berättelsen om hur försöken
med att klara höga sysselsättnings- och
välfärdsambitioner slutade i en avreglering
av kreditmarknaden.
– Ur DS 1996:37[9]

Men bara för att utveckling har en positiv klang innebär det inte att utveckling alltid är bra eller positiv. Som till exempel när den arabiska våren övergick i krig och terror. För när det gäller diskriminering är det inte bara människor som diskrimineras. Diskriminering innebär att även människors åsikter, erfarenheter och kunskap diskrimineras, liksom deras livsstil och livsöde.

Jag har all anledning att tro, att den planet
som Lille prinsen kom från hette B 612. Den
asteroiden har bara iakttagits genom
stjärnkikaren en enda gång, år 1909, av en
turkisk astronom. Han höll ett långt föredrag
om sin upptäckt vid en internationell
astronomikongress. Men ingen trodde honom
därför att han var så underligt klädd. Sådana
är dom stora. Asteroiden B 612 skulle nog
aldrig blivit känd och omtalad, om inte en
turkisk diktator under hot om dödsstraff hade
befallt sitt folk att klä sig som européer.  År
1920 höll astronomen sitt föredrag om igen,
klädd i en mycket elegant kostym. Och den
gången lyssnade alla.
– Ur boken ”Lille prinsen” av Antoine de
Saint-Exupéry, 1900-1944

[5] assimilerad – anpassad
[6] sfärer – kretsar
[7] jiddisch – ett judiskt språk som uppstod på 1000-talet
[8] kaftan – långrock
[9] DS – Departmentsserien, en internutredning på ett av regeringskansliets departement

5 Om intressekonflikter

I språket finns ord som vi uppfattar som motsatsord, ord som fin/ful, svart/vit, rätt/fel, kvinna/man, fiende/vän, vi/dom. Den här typen av ord är grunden i det Edward de Bono kallar principen om motstridighet och vi använder dom allt som oftast och speciellt vid argumentering. Problemet är att motsatsorden ger sken av att det bara finns två möjligheter och att alltid det ena av dom två alternativen måste gälla. Att använda orden på det här sättet begränsar vårt tänkande enligt Edward de Bono. För i verkligheten är det mycket sällan som det bara finns två ömsesidigt uteslutande möjligheter.

Det är en naturlig del av politiken att ställa
två alternativ mot varandra, och då blir det
lite tuffare. Men det är inget jag skulle ägna
mig åt om jag inte hade den här rollen.
Det handlar om att göra det enkelt för väljarna.
– Anders Borg. f.d. finansminister

När det gäller diskriminering och särskiljning kan man prata om problematisk och oproblematisk diskriminering. För vi behandlar inte alla människor lika eftersom vi har olika relationer till olika människor. På samma sätt kan man säga att det finns problematiska och oproblematiska konflikter. Problematiskt blir det när det finns ett beroende mellan parterna och den överordnade parten är övertygad om att det inte finns en konflikt. Den underordnade parten har då mycket svårt att påverka situationen. Man kan också säga att det finns problematisk och oproblematisk utveckling.

I ord bekämpar vi imperialismen[10], men i
verkligheten lever vi gott, delvis tack vare andra
länders fattigdom. Och dom rika blir rikare och
dom fattiga fattigare. Och när dom fattiga kräver
att dom rika ska uppge sin särställning, får dom
till svar att den är förutsättningen för världens
rikedomar och därigenom för att dom fattiga inte
är fattigare än dom är.
– Så försöker dom starka att beröva dom svaga
också protesten.
– Ur boken ”Vårt förakt för svaghet” av Harald Ofstad,
1920-1994

Intressekonflikter handlar om är att vi har motstridiga mål. Dels dom gemensamma men vi har också egna mål som ofta handlar om att positionera sig och om att gardera sig.

En man med en klocka vet alltid vad klockan är
medan en man med två klockor aldrig kan vara säker.
– okänd

[10] imperialism – expansionspolitik, tillväxt

6 Om roller

Det som särskiljer oss människor från andra varelser är socialt lärande och en unik förmåga till samarbete och motivation för samarbete enligt Michael Tomasello. I det sociala lärandet ingår att vi lär oss hur människor skapar roller, hierarkier och organisationer men också vad det är som ger status. Olof Lagercrantz skriver om sin barndom:
”Det var status att visa förakt för skolan och jag berättar för en kamrat att jag inte läst på. Bakom min rygg har läraren hört. Jag får första frågan och läser som ett rinnande vatten upp versen, ty jag har förberett mig och ljugit för kamraten.”
En annan sak som särskiljer människor från andra varelser är att vi skapar sociala institutioner som styrs av normer och regler berättar Michael Tomasello. Rollerna i dom här institutionerna ställer krav på hur man ska vara som person. Till exempel förväntas man bete sig olika beroende på om man har en ledande roll eller en mer underordnad.

Här har man nu i skattepolitiken kunnat ta del
av ett inlägg av Astrid Lindgren. Det är en
intressant kombination av stimulerande litterär
förmåga och djup okunskap i skattepolitikens
irrgångar. Men det sista begär vi ju inte att
Astrid Lindgren ska klara.[11]
– Gunnar Sträng, finansminister, 1906-1992

Robert Thornberg berättar att när det gäller mobbing finns det fler roller än mobbaren och den mobbade. Det finns medlöpare som faller in i mobbarens beteende. Det finns förstärkare, en hejarklack som ser på och roas av det som händer. Och dom likgiltiga, en publik som inte bryr sig så länge det inte är dom själv som drabbas. Och så finns det dom som ogillar det som händer och bland dessa kan det också finnas någon enstaka försvarare.

Jag blev mobbaren som mobbade för att inte
mobbas. Mobbaren som därigenom lindrade sina
egna stressymptom, sin egen litenhet. I den stökiga
och bråkiga atmosfären blev jag en av dom värsta.
– Jason Diakité, artistnamn Timbuktu

Hur medvetna vi är om rollerna och rollspelet som pågår runt om oss beror på vilka erfarenheter vi har. Men i en miljö där vi ständigt bevakar och bedömer varandra måste man anpassa sig för att passa in. Vårt utseende bedöms, våra prestationer och allt vi gör och allt vi säger för att inte tala om vår dialekt. Det här leder till ökad självmedvetenhet och rollmedvetenhet både när vi iakttar oss själv och andra. Men det märkligaste med roller och organisationer är att det är som om det är organisationerna och rollerna som styr över människorna, och inte människorna som styr över utvecklingen. Till exempel har Jan Guillou som är journalist själv blivit utsatt för granskning av journalister som slår sig samman i jakten på att avslöja brottslighet. Han berättar i en tidning om hur illa han mådde av att bli måltavla och förstasidesnyhet:
”Jo, jag har själv skrivit drev[12] fast självklart i mindre skala. Det var som en berättelse jag redan hade skrivit. Just mardrömslik på det sättet att alla bara blir överens om något som ingen tror på.”

På något sätt har vår kultur utvecklat blinda
fläckar om sociala hierarkier och därmed
sammanhängande fakta om maktstrukturer
i organisationer. Organisationsstrukturens
grund är hackordningen.
– Ur ”Kreativitetsboken” av Eugene Raudsepp,
1924-1995

[11] Finansministerns kommentar till Astrid Lindgrens saga om ”Pomperipossa i Monismanien” 1976 då hon upptäckt att hon betalade 102 % i marginalskatt
[12] drev – klappjakt för att fälla ett villebråd eller ett jaktbyte

7 Om människor

Människors behov är i grunden enkla: Vi vill bli sedda, lyssnade på och då och då vill vi ha lite erkännande. Men stressen gör att vi inte längre hinner se och tala med varandra och då blommar det upp både förakt och missförstånd. Vad är det då som stressar oss? Partipolitiken?

Enligt psykologernas beskrivning är den nya
människan känslokall och hänsynslös,
oberoende och smart. Medmänniskan är för
henne en skugga, ett ting, och någon djupare
kontakt vill hon inte ha. Är inte mäktig!
Innanför sitt ofta rätt putsade skal (hon är en
streber[13], en karriärist) är hon tom och kall,
och hotas hon i sin framfart – då smäller det!
– Ur boken ”Paradistorg” av Ulla Isaksson,
1916-2000

Partipolitik handlar om konkurrens – tävlan om att få bestämma vilka institutioner som ska finnas och hur dom ska fungera. Därför kan man säga att tävlan är det som allting kretsar runt i det representativa statsskicket. Och lobbyism[14]. För där beslutsfattarna finns, där finns också lobbyisterna. Resultatet blir ett samhälle präglat av konkurrens istället för samarbete och statuskamp istället för jämlikhet. För effektivitet, den idé som är huvudspåret i partipolitiken idag, har lett till att idéer som grundar sig på demokrati och mänsklighet har rationaliserats bort. I människornas kamp om tillvaron finns nämligen ingenting som hindrar att man säger ett och genomför något annat.

När det gäller förvärvandets[15] konst finns
det en som är naturlig och är en del av
hushållets skötsel […] Det finns en annan
variant av förvärvandets konst som vanligtvis
och helt riktigt kallas konsten att tjäna pengar,
och faktum är att den antyder att rikedom och
makt saknar gränser…”
– Aristoteles, 384-322 f.Kr

Effektivitet handlar om hur vi använder vår tid och våra pengar. I ”Lilla boken med stora tankar om ekonomi” står att den grekiska filosofen Aristoteles använde två ord för att producera och distribuera varor och tjänster. Det ena ordet var oikonomia och det betyder hushållning och det andra ordet var krematistik och det handlar om hantering av pengar. I samma bok kan man läsa:
”Det är slående hur många aktiviteter som tidigare ansågs omoraliska, och kanske till och med olagliga, senare kom att inte bara accepteras, utan även ses som nyttiga för samhället.”

[13] streber – karriärist, klättrare
[14] lobbyism – olika särintressen lägger ner tid och pengar på politiska påtryckningar för att påverka beslut och lagstiftning i en riktning som passar deras verksamhet
[15] förvärvande – inköp, anskaffande

8 Om kreativitet

Hjärnforskaren Katarina Gospic berättar att känslocentrum, amygdala, stimuleras när vi delar in oss i grupper. Vi får en identitet och vi anammar gruppens normer och skapar ett ”vi” som är åtskilt från ett ”dom”. För det är som om det är väldigt viktigt för oss människor att vara kreativa – oavsett vad det gäller.

Den största faran är kanske inte den arrogans
med vilken vi försvarar vårt existerande
tankesystem utan den självbelåtenhet med
vilken vi klamrar oss fast vid det, därför att vi
inte kan föreställa oss något annat.
– Ur boken ”Jag har rätt du har fel”
av Edward de Bono

Daniel Kahneman är en psykolog som har fått Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I Daniel Kahnemans bok ”Tänka, snabbt och långsamt” finns ett kapitel som heter ”Om att räkna poäng”. Där berättar han om att vi har mentala konton för plus- och minuspoäng. Dom här kontona använder vi som stöd i våra beslut och i våra intellektuella bokslut. Daniel Kahneman skriver:
”Utom för dom allra fattigaste, för vilka inkomsten bara räcker till det allra nödvändigaste, är dom huvudsakliga drivkrafterna bakom jakten på pengar inte nödvändigtvis ekonomiska. För en miljardär som trängtar[16] efter ännu en miljard, eller för den som deltar i ett ekonomiskt experiment för att tjäna en extra slant, fungerar pengar som poäng på en skala för självuppskattning och prestationsförmåga. Sådana belöningar och bestraffningar, löften och hot, finns i alla människors föreställningar. — Belöningar och straff brukar ytterst betalas i känslornas valuta, så att man förhandlar mentalt med sig själv, vilket oundvikligen skapar en intressekonflikt när individen agerar på uppdrag av en organisation.”

[16] trängtar – ivrigt längtar

9 Om personligheten

Enligt Edward de Bono behöver vi komplettera det logiska, kritiska tänkandet som vi lär oss i skolan med ett konstruktivt, praktiskt tänkande. Ett mer mänskligt tänkande som inkluderar erfarenheter och förebilder. Som till exempel Raoul Nordling som var generalkonsul i Paris under två världskrig. Han berättar att det var erfarenheterna han hade med sig från första världskriget som fick honom att handla som han gjorde i slutskedet av andra världskriget 1944. För att förhindra att Paris lades i ruiner och tusentals politiska fångarna dödades eller fördes ut ur landet erbjöd han sig att anta rollen som förhandlare mellan den franska motståndsrörelsen och den nya tyska överbefälhavaren i Paris.

Det som verkligen gör oss annorlunda är vår
förmåga att slå våra huvuden ihop och göra
saker som ingen av oss skulle kunna göra
ensam, att skapa nya resurser som vi inte
kunde skapa själv. Kommunikation och
samarbete och att arbeta tillsammans, det är
vad det egentligen handlar om.
– Ur boken ”Därför samarbetar vi”
av Michael Tomasello

Men Raoul Nordling agerade inte som Sveriges generalkonsul när han utnyttjade alla kontakter han hade för att medla fram en vapenvila tills dom första allierade styrkorna var på väg in i Paris. Han agerade som privatperson. För sina insatser utnämndes han tillsammans med Eisenhower och Churchill till hedersmedborgare i Paris och han fick dom högsta utmärkelserna man kan få i den franska militären och i hederslegionen.  I Sverige fick han ett telegram från Sveriges kung: ” ”hjarligt tack vaenlig lyckoenskan mycket tacksam foer ditt  utmaerkta arbete = Gustav”

Det handlar inte om att vara egoist.
Snarare att veta vem man är, få självkännedom
och därigenom utveckla sin etik[17]. Den etiskt
utvecklade människan kan inte leva enbart för
sig själv.
– Ur boken ”Ett hem för själen. Ellen Keys Strand”
av Ingela Bendt

[17] etik – regler och normer om hur man bör leva och handla

10 Om insikt

I vårt tänkande förekommer systematiska fel, något som kallas snedvridningar eller bias inom psykologin, tankefel som uppkommer under vissa omständigheter och som följer vissa mönster.

Den stora händelsen, när man kan identifiera
mönstret istället för att för att bara ingå i det
som i en tapet.
– Ur boken ”Sa du gula höns”
av Agneta Lagercrantz

Enligt Daniel Kahneman har känslor mer inflytande över hur vi tänker och hur vi beter oss än vi är villiga att erkänna och vi drar ofta våra slutsatser utgående från det snabba intuitiva tänkandet, det som forskare kallar system 1, istället för system 2, det långsamma, koncentrerade tänkandet. En del föredrar att kalla dom två olika tankesystemen autopiloten och ryttaren istället.

Raoul Nordling är en fullständigt obyråkratisk
och mycket orädd natur, en man som gör det
han anser är nödvändigt utan att famla efter
föreskrifter och instruktioner. […] Och när han
satt där och berättade, smittades jag av hans
entusiasm. […] Det sådde ett frö hos mig, och ur
detta frö skulle Svenska röda korsets expedition
till Tyskland våren 1945 utvecklas.
– Folke Bernadotte, 1895-1948[18]

Det är det snabba, intuitiva tänkandet som används vid rädsla. Vi reagerar instinktivt med att fly eller kämpa. Det här kallas också flykt- och kampresponsen och ibland används förkortningen FFF för det här överlevnadsbeteendet – Fright-Flight-Fight – rädsla, flykt, kamp på svenska.

Det är bara vi fyra som åker med bussen – och
busschauffören då såklart. Helt plötsligt känner
jag en av killarnas hand på mitt lår – och jag blir
iskall. Det är säkerligen inte mer än femton
sekunder – men det känns som femton timmar.
Det är innan han ser mig i ögonen och säger på
kraftigt bruten engelska att hans ansikte kommer
vara det sista jag ser i livet. Att han kommer följa
efter mig när jag går av. Att han, efter att han har
våldtagit mig, kommer att döda mig. Att jag inte
har en chans. Och jag vet, att han har rätt.
– Emma Eklund

Ingen vet hur många människor Raoul Nordling räddade i rollen som förhandlare i Paris men det rör sig säkert om fler än tiotusen. Många ansåg att han var naiv och det fanns fransmän som tyckte att vapenvilan skadade deras anseende. Dom skulle hellre sett att Frankrike vunnit en ärofull seger i Paris. Däribland Charles de Gaulle som blev Frankrikes regeringschef efter kriget. Han var också rädd för att någon skulle tro att Raoul Nordling agerat på uppdrag av fransmännen. Istället beskylldes Raoul Nordling för att ha fuskat med valutor och skatter. Han fick inte heller något erkännande när han kallades till Sveriges utrikesdepartement. Där fick han skäll för att han äventyrat Sveriges neutralitet.

Det är då busschauffören räddar mig. Jag känner
hur bussen kraftigt bromsar in, hur han reser sig
upp från förarsätet, muttrar något på vad jag tror
är spanska, och marscherar bak i bussen. Han
skriker att han inte ger killar som inte vet hur
man ska bete sig någon skjuts hem – och sedan
kastar han ut dom, alla tre, en och en, från bussen.
Dom protesterar högljutt, men han är så in i helvete
arg att det nästan yr spott kring honom när han
berättar för dom vilka svin dom är. Han stänger
dörrarna, och går tillbaka till förarsätet.
– Emma Eklund

Det är inte riskfritt att medla och arbeta för fred och jämlikhet. Tvärtom sätter det starka känslor i svallning. Raoul Nordling fick trots allt behålla sin tjänst som generalkonsul i Paris tills han själv valde att gå i pension. Värre gick det för Folke Bernadotte och Dag Hammarskjöld. Och Sergio Vieira de Mello – en man som kunde ha blivit generalsekreterare i FN om han inte dött i ett attentat i Bagdad.

Det är viktigt att se livet som det är. Att det varken
är gott eller ont. Men för att komma dit måste man
ta av sig alla onödiga glasögon som suddar till
bilden. Som rädslor, självcensur eller fördomar
som står i vägen.
– Mark Levengood

[18] Folke Bernadotte reste i februari 1945 som ombud för Röda Korset till Berlin för att förhandla om de skandinaviska fångarna. I aktionen använde man vita bussar för att hämta fångar från många olika läger.

11 Om tillit

Maria Wolrath Söderberg berättar att Aristoteles skilde på teoretiska vetenskaper och praktiska vetenskaper där dom praktiska vetenskaperna ägnar sig åt det som kan vara på annat sätt – som etiken, politiken och retoriken[19]. Hon skriver:
”Med sånt som kan vara på annat sätt syftar Aristoteles på det som ännu inte inträffat, men framförallt på frågor kring hur vi ska handla. Och det är dom som han betraktar som retorikens domän.”

Herr president, jag ber om ursäkt men jag vill
redan nu i inledningen få sagt att jag inte är
åtalad och ni inte är åklagare. Och jag är inte
elev och ni lärare. Vi representerar två stora
stater som mycket i världen är beroende av.
Låt oss därför arbeta som två jämlikar.
– Ur boken ”Som jag minns det”
av Michail Gorbatjov[20]

”Att inte obekväma sig” är en fras George Klein använder för den tröghet som finns att ingripa när någon behöver hjälp eller något behöver rättas till. Andra uttryck är “business as usual[21]”, hedonism[22] och “the know do gap[23]”. Vad det handlar om enligt Georg Klein är att när människor får det bättre vill dom leva ett anständigt och bekvämt liv. Så när fler och fler människor får det bättre blir normen[24] att man uppträder likgiltig oavsett vad som drabbar andra. Att visa känslor och engagemang blir undantaget[25]. Men enligt Frans de Waal kan ett samhälle som bara är baserat på själviska motiv och marknadskrafter inte skapa den ömsesidiga tillit som gör livet värt att leva. Därför uppmäts inte den högsta lyckonivån i dom rikaste länderna utan i dom länder som har den högsta tillitsnivån bland sina medborgare.

If you’re in trouble, or hurt or need – go to the
poor people. They’re the only ones that will
help – the only ones.
– John Steinbeck, nobelpristagare, 1902-1968

Hur vi beter oss mot varandra är viktigt och det är känslorna och upplevelsen som är avgörande. Därför är det inte säkert att alla upplever ett möte på samma sätt. Har man tid över för reflektion och självkritik kan man använda den till att fråga sig i vilken grad ett möte innehållit samarbete, respekt och jämlikhet respektive revirhävdande, maktmissbruk och likgiltighet.

På en skala från 0 till 5 anger man
– Graden av samarbete och samförstånd
– Graden av ömsesidig respekt
– Graden av jämlikhet
Och på en skala från 0 till minus 5 anger man
– Graden av revirhävdande
– Graden av maktmissbruk och beroende
– Graden av passivitet och likgiltighet

Valet alltså.
Mellan att hänge sig åt det förnedrande i att
hävda att ondskan är medfödd.
Det onda människoarvet.
Eller att ta kamp mot ondskans rötter.
Valet är vårt.
Ingen annans.
– Ur boken ”I sand och i lera”
av Henning Mankell,
1948-2015

[19] retorik – läran om att tala i teori och i praktik, vältalighet
[20] Michail Gorbatjov, då president i Sovjetunionen träffar USA:s president Ronald Reagan i Washington 1987 för att diskutera kärnvapennedrustning
[21] business as usual – arbete som vanligt, oavsett vad som händer
[22] hedonism – sökandet efter nöje och undvikandet av andras lidande
[23] the know do gap – klyftan mellan vad som är känt och hur vi handlar i praktiken
[24] norm – regel
[25] undantag – avvikelsen

12 Om ansvar

Det finns olika sorts ansvar. Ansvarsdiffusion till exempel är ett fenomen som innebär att ansvaret späds ut i en grupp. Resultatet är att istället för att alla reagerar och tar ansvar är det ingen som gör det.

Det var en gång fyra personer som hette Många,
Någon, Någonannan och Ingen. Det fanns ett
viktigt jobb som skulle göras och Många tyckte
att Någon skulle ta tag i det. Någonannan skulle
också kunna ha gjort det, men Ingen gjorde det.
Någon blev förbannad för det var faktiskt
Mångas jobb. Många tyckte nu att Någonannan
skulle kunna ha gjort något åt det, men Ingen
förstod att Många faktiskt borde ha gjort det.
Det slutade med att Många skyllde på
Någonannan när i själva verket Ingen kunde
skylla på Någon.
– Arthur Andersson

Ny teknik och tillgången till kunskap och information på Internet har gjort att egenansvaret ökat samtidigt som känslan av medansvar minskat. För ansvar handlar mycket om känslor och om vad man bryr sig om – precis som kärlek gör. Människokärlek är att bli berörd – att bry sig om vad andra människor behöver – till skillnad mot tro som är ett förhållningssätt och hopp som är en önskan.

Jag är hemskt rädd för att alla som känner mig
som den som jag alltid är någon gång ska
upptäcka att jag har en annan sida, en vackrare
och bättre sida. Jag är rädd att dom ska håna mig,
tycka jag är löjlig, sentimental, inte ta mig på allvar.
– Anne Frank, 1929-1944

Vetenskapsjournalisten Peter Sylwan tror på vetenskapen för att det är genom ny kunskap som vi kan förändra vår syn på oss själva och världen. Men enligt hjärnforskaren Matti Bergström räcker det inte med kunskap. Kunskap måste kompletteras med värde och kraft. Det vill säga – med gemensamma mål och gränser.

Ibland när jag begrundar den offentliga
diskussionen kring till synes obegripliga
handlingar, förundras jag över att den inte oftare
grundar sig på värdekommunikation, att man
inte grundligt förklarar varför eller hur man gör
något. Om man alltid utgår från verksamhetens
värdegrund är det mycket enklare att skapa en
gemensam plattform där kunder, patienter,
klienter och allmänhet känner igen sig och förstår.
Och om man blir van vid att använda
värdekommunikation, kommer det också att bli
lättare att bli varse om beslut och beslutsprocesser
faktiskt håller streck med verksamhetens
värdegrund.
– Ur boken ”Det vi kan stå för” av Geir Lippestad

Flykt- och kampresponsen är snabb och den hanteras av autopiloten i hjärnan. Reflektion, självkritik och ansvar representerar det motsatta, det långsamma tänkandet. Det som försiggår innanför pannan. Och det som behöver bearbetas är det Georg Klein kallar inertia, den tröghet med vilken vi reagerar på orättvisor och missförhållanden.

Var och en av oss har en riktig skatt inuti våra
huvuden. Den här lilla skatten har ofantligt
stor kraft men vi har än så länge bara lärt oss en
bråkdel av vad den kan åstadkomma.
– Isaac Bashevis Singer, nobelpristagare, 1902-1991

13 Om absurditeter

Det är ett märkligt faktum att en människa som blir utsatt för mobbing också drabbas av skam. Moraliskt sett är det ju inte offret utan den som utsätter andra för kränkningar och våld som ska skämmas. Det som stökar till saken är våra två tankesystem och det absurda[26] som Harald Ofstad beskriver:
”Antisemitismen är inte det väsentliga i nazismen. Det väsentliga är läran om att den starke ska härska över den svage, och att den svage är föraktlig emedan han låter sig behärskas.”

Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också.
Det är inte kunskap vi saknar. Vad som
fattas oss är modet att inse vad vi vet och
dra slutsatserna.
– Ur boken ”Utrota varenda jävel”
av Sven Lindqvist

Mod är en av fyra egenskaper som tillhör dygderna i kampen mellan det vi kallar gott och ont. Dom andra dygderna är måttlighet, rättvisa och visdom. Det är dom egenskaper som behöver utvecklas om vi ska lyckas nå dom 17 globala hållbarhetsmålen till år 2030. Dom sju synderna är vällust, frosseri, ilska, avund, lättja, girighet och högmod.

Men om jag lämnade det kriget och lät
kommunisterna ta över Sydvietnam,
då skulle jag uppfattas som en fegis och
min nation skulle uppfattas som en
försonare och vi skulle båda finna det
omöjligt att uppnå någonting för någon
någonstans på hela jordklotet.
– Lyndon B Johnson, president i USA[27],
1908-1973

Malin Lindelöw skriver sammanfattningsvis om tänkande – apropå att det i Paris i slutet av andra världskriget var många som ville förhandla men ingen kände att dom kunde ta ett sånt initiativ på grund av sin roll:
”Efter ett antal decenniers forskargärning är en av dom viktigaste slutsatserna att vi har olika sätt att tänka. Vi har utan tvekan en förmåga, eller en möjlighet, till rationellt och systematiskt tänkande. Vi kan vara logiska och fatta väl grundade beslut. Problemet är att detta är ett sätt att tänka som är tidskrävande och, framförallt, tröttsamt.”

Att lära sig saker handlar om att plötsligt förstå
något man alltid förstått, men på ett nytt sätt.
– Doris Lessing, nobelpristagare, 1919-2013

[26] absurd – ologisk, orimlig
[27] Lyndon B Johnson om kriget i Vietnam som varade från 1955 till 1975

Slutord

När Nelson Mandela lämnade fängelset efter 27 år hade han kommit fram till att han måste börja försöka försonas med sina motstridiga känslor. Om han valde hat och bitterhet skulle han överge ett fängelse för ett annat. Fyra år senare, vid lunchen efter ceremonin där han tillträtt som Sydafrikas president, presenterade han tre män som för honom var dom viktigaste i hela församlingen. Det var tre vita fångvaktare som under hans tid i fängelset hade behandlat honom som en jämlik, som hade visat honom värdighet och som hade talat med honom och lyssnat på honom. En annan person som också hade mycket tid att tänka och skriva var Anne Frank:
”Jag tänker inte på allt elände som har varit utan på allt fantastiskt som ska komma.”

Gå inte framför mig!
Jag kanske inte följer efter.
Gå inte bakom mig!
Jag kanske inte leder dig.
Gå bara bredvid mig och var min vän.
– Albert Camus, nobelpristagare, 1913-1960

En förebild är en person som har uppnått något som vi också vill uppnå. Det är en person som kan hålla fast vid en tanke och som tar tag i saker, som visar att det finns en väg till samarbete för att uppnå dom gemensamma mål som så många människor talar om.

Om jag vore statsminister skulle politik bli
respektabelt — Lagen skulle efterlevas,
samvetet återinföras. — Den som det behövde
skulle få sidenslipsar och pärlhalsband,
avundsjuka skulle inte finnas, människan
skulle bli nyfiken med vacker själ.
Så skulle det bli om jag vore statsminister,
amen.
– Ur boken ”Det är ingen ordning på mina papper”
av Bodil Malmsten, 1944-2016


Litteratur

Böcker
Ahlmark, Per & Klein, Georg (1991)
Motståndet. Arton brev om död och liv. Stockholm: Bonniers

Andersson, Karl Olof (1996)
Vårt dramatiska sekel. Från rekordår till 2000-tal. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan

Bendt, Ingela (2000)
Ett hem för själen. Ellen Keys Strand. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

de Bono, Edward (1990/1992)
Jag har rätt du har fel. Att bryta det svartvita tänkandet. Stockholm: Svenska Dagbladet förlag

de Botton, Alain (2004)
Statusstress. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Eksvärd, Elaine(2011)
Härskarteknik – den fula vägen till makt. Stockholm: Bokförlaget Forum

Forstater, Mathew (2008)
Lilla boken med stora tankar om ekonomi. Västerås: ICA Bokförlag

Frank, Anne (1947/2005)
Anne Franks dagbok. Stockholm: Norstedts Förlag

Gorbatjov, Michail (2013)
Som jag minns det. Stockholm: Fri tanke förlag

Gorbatjov, Michail (2013)
Som jag minns det. Stockholm: Fri tanke förlag

Helander, Jan (1991)
Att leva medan tiden går. Stockholm: Natur och Kultur

Isaksson, Ulla (1973)
Paradistorg. Stockholm: Albert Bonniers Förlag

Kahneman, Daniel (2011)
Tänka, snabbt och långsamt. Stockholm: Volante AB

Lagercrantz, Agneta & Lindfors, Lill (2009)
Sa du gula  höns? Stockholm: Wahlström & Widstrand

Lagercrantz, Olof (1985)
Om konsten att läsa och skriva. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Lindelöw, Malin (2014)
Vald på en tiondels sekund. Eller varför du inte ska lita på din magkänsla. Stockholm: Natur och Kultur

Lindqvist, Sven (1992)
Utrota varenda jävel. Stockholm: Bonnier

Lippestad, Geir (2013)
Det vi kan stå för. Stockholm: Modernista

Malmsten, Bodil (1991)
Det är ingen ordning på mina papper. Stockholm: Bonniers

Mankell, Henning (1999)
I sand och i lera. Stockholm: Norstedts

Mills, Charles Wright (1956/1971
Makteliten. Stockholm: Rabén & Sjögren

Nordling, Raoul (2004)
Mannen som räddade Paris. Instant Mathematics

Ofstad, Harald (1972/2012)
Vårt förakt för svaghet. Stockholm: Karneval förlag

Raudsepp, Eugene (1981)
Kreativitetsboken. Stockholm: Trevi

Roth, Joseph (1927/2010)
Judar på vandring. Stockholm: Atlantis Bokförlag

de Saint-Exupéry, Antoine (1946/1993)
Lille prinsen. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag

Sylwan, Peter (2005)
Tillit: En bok om meningen med livet. Stockholm: Natur och Kultur

Tomasello, Michael (2011)
Därför samarbetar vi
. Göteborg: Bokförlaget Daidalos

de Waal, Frans (2011)
Empatins tidsålder. Stockholm. Karneval förlag

Wahlberg, Anneli M. (2007)
Konflikters liv och död. Stockholm: Schibsted Förlagen

Wolrath Söderberg, Maria (2003)
Finns det genvägar till klokhet? Retorik som konsten att överväga. Lund: Studentlitteratur.

Tidningar
Borg, Anders, Att arbeta är inte livets mening
Intervju i Icakuriren nr 25 2014.

Internet
Blixt, Daniel, Utvecklingssamtal är ett väldigt fint ord
http://www.situationsthlm.se/artikel/utvecklingssamtal-ar-ett-valdigt-fint-ord

Diakité, Jason ”Timbuktu”, Sommarvärd i P1 den 21 juni 2014
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/386099?programid=2071

DS 1996:37, Sammanfattning av ESO-rapport, Novemberrevolutionen – om rationalitet och makt i beslutet att avreglera kreditmarknaden 1985
http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/1996/03/Ds-1996_37.pdf

Gospic, Katarina, Hjärnforskare
http://www.brainbowlabs.com/

Gustafsson, Bo, Imperialismen, Tredje Världen och historiens list
http://nationalekonomi.se/filer/pdf/6-5-bg.pdf

Magnusson, L., Nyberg, K. och Karlsson, L. (red.). 2012
Vetenskap och politik, Bo Gustafsson 1931–2000, en minnesskrift på 80-årsdagan av hans födelse
https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:547839/FULLTEXT01.pdf

Thornberg, Robert
http://urskola.se/Produkter/190576-Det-handlar-om-oss-Vilken-roll-tar-ditt-barn-vid-mobbning

 

 

Annonser