Om stressforskning

Det är oerhört populärt att forska om stress och dess effekter på kroppen men frågan är hur länge forskarna ska behöva forska innan vi reagera och gör något åt den.

Det var en gång fyra personer som hette Många,
Någon, Någonannan och Ingen.
Det fanns ett viktigt jobb som skulle göras och
Många tyckte att Någon skulle ta tag i det.
Någonannan skulle också kunna ha gjort det,
men Ingen gjorde det. Någon blev förbannad
för det var faktiskt Mångas jobb. Många tyckte
nu att Någonannan skulle kunna ha gjort något
åt det, men Ingen förstod att Många faktiskt
borde ha gjort det. Det slutade med att Många
skyllde på Någonannan när i själva verket
Ingen kunde skylla på Någon.
– Arthur Andersson

Hans Selye är en av dom mest produktiva forskarna genom tiderna. Han skrev 1700 vetenskapliga artiklar och 7 populärvetenskapliga böcker.  Hans Selye upptäckte att det fanns någonting gemensamt för en rad sjukdomar. Något som han till att börja med kallade ”The Syndrom of Just Being Sick”. Det han var på spåret var det som händer i kroppen vid stress – oavsett vad som orsaker det. Därför kallas han ofta för den första stressforskaren. Det unika med forskaren Hans Seyles var att han levde som han lärde. Han rörde sig mycket, jobbade inte över, lyssnade på musik, gick på teater, umgicks med sina vänner och andra människor.

Att leva efter den kunskap man har
är verkligen ett konststycke i sig.
– Anitha Risberg, Elisabeth Lundstedt,
lärare

Det finns utrymme för förvecklingar när man rör sig mellan vardagen och dom vetenskapliga rummen. Hans Selye har fått kritik för att han valde att kalla dom biologiska effekterna för stress och det som orsakar dom reaktionerna för stressorer. För när vi säger att vi känner oss stressade menar vi inte att vi har smärtor i lederna, förstorad mjälte, störning i mag- tarmkanalen, äggvita i urinen, hudutslag, förändringar i binjurbarken och i den lymfatiska vävnaden i brässen. Vi menar att vi är oroliga eller irriterade, att vi har bråttom, inte hinner med, sover dåligt osv. vilket ger obehagskänslor bland annat i magen och hjärttrakten.

U-bildtjejU-bildtjejU-bildtjejU-bildtjej
En av Hans Selyes upptäckter var att kroppens körtlar minskar i storlek vid långvarig stress och han anade orsakerna även om han inte visste det vi vet idag. Förändringarna kallade han för det generella anpassningssystemet ”the General Adaption System, GAS – a theory of stress” när han skrev sin första artikel om stress 1936.  Han skrev om larm-, anpassnings- och uppgivenhetstillstånd men då syftade han inte på vårt mentala tillstånd utan på funktionsförändringar på kroppens körtlar. För det han upptäckt var att många av kroppens körtlar, som producerar hormoner som via blodet når alla celler i kroppen, plötsligt börjar åldras i förtid.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s