Hjälp! Jag får ingen ordning på mina tankar

mental-1831391_1280Foto: Pixabay/Maialisa

Förord

I vår föränderliga tid är det svårt att hålla fast vid en tanke. Eller om det gäller organisationer – att hålla fast vid en idé. I synnerhet om idén inte ger någon materiel vinning för egen del – som idén om jämlikhet, demokrati, mångfald, mänskliga rättigheter och om en hållbar utveckling.
”Mod. Omtanke. Handlingskraft. Dom här orden är centrala för mig. Dom används ibland för att beskriva ett gott ledarskap. Men jag tror att dom kan vara goda ledord för oss alla. Inte minst i tider med stora utmaningar.”
Orden mod, omtanke och handlingskraft återkom flera gånger i kung Carl XVI Gustafs jultal 2016 – där han också nämnde dom 17 globala hållbarhetsmålen för en fredlig och hållbar framtid för människorna på jorden. Av dom här tre orden är ordet ”omtanke” mer en riktningsvisare än dom andra två orden som handlar om möjligheter. Omtanke kan ingå i någons värdegrund – den grund som man jämför sina handlingar mot. För om man säger ”Mod. Tillväxt. Handlingskraft” strävar man i en annan riktning. Liksom om man säger ”Mod. Upplevelser. Handlingskraft”.

Man kan känna oro inför framtiden. Men vi
ska inte låta rädslan styra vår vardag. Vi har
alla ett ansvar att agera som föredömen för
våra barn och unga. Återigen:
Vi ska visa mod, omtanke och handlingskraft.
Mod, att stå upp för det som är rätt. Omtanke
om varandra. Och handlingskraft att ingripa
när någon behöver hjälp.
– H.M. Konungens jultal 2016

Ord och värderingar – dom är båda källor till förvirring. För ord kan vara så luddiga och värderingar så olika. Och man ska komma ihåg att det inte bara är människor som kan vara ”för mycket i sitt eget huvud”. Det kan organisationer också, och speciellt organisationer som inte kan gå i konkurs.

Smarta människor är vilseledare,
dom modiga är vägledare
– Karl Johan Almegård

1 Ansvar

I en studie fann man att i Sverige är det bara 29 procent som känner till dom globala hållbarhetsmålen som ska vara uppfyllda till 2030. Man fann också att bara 18 procent tror att det går att utrota extrem fattigdom och hunger till 2030. Mest positiva var gruppen kvinnor mellan 15 och 29 år. Där tror 36 procent att det går att utrota extrem fattigdom. Och det är klart, att det blir svårt att uppnå globala hållbarhetsmål om vi hellre lägger vår tid och energi på tillväxt och på upplevelser.

Nästan ingen svensk licensbetalare har skaffat
sig radio och TV för att få information och
folkbildning utan för att i första hand få
förströelse.
– Hans Furuhagen
Ur boken ”Bildningsgång”

I EU:s styrdokument för 2010 till 2020 konstaterar Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso att den ekonomiska verkligheten utvecklas snabbare än politiken. I strategidokumentet förekommer ordet ekonomi 132 gånger, tillväxt 92 gånger, finans 84 gånger, innovation 49 gånger, kris 44 gånger, hållbar 40 gånger, global 35 gånger, klimat 26 gånger (varav 7 gånger avser företagsklimat), miljö 10 gånger, välfärd 2 gånger och orden demokrati och jämlikhet en gång vardera. Egentligen används inte ordet jämlikhet utan ojämlikhet, man vill minska ojämlikheten i hälsa för att alla ska kunna dra nytta av tillväxten. Orden fred och frihet förekommer inte alls.

Det verkar finnas en tyst överenskommelse
att inte ifrågasätta det liv vi lever.
– Fredrik Warberg

2 Insikt

”Jag undrar varför jag höll på sådär. Jag ville väl komma in i någon slags kulturelit antar jag.” Så säger Ronny Ambjörnsson som är pensionerad professor i idéhistoria. Han intervjuas i en artikel där man frågar sig varför akademiker[1] använder ett så svårt språk. När Ronny Ambjörnsson idag läser sina gamla texter tycker han att det är pinsamt:
”Ja, jag tror jag tillhörde det där gänget som ville visa sig märkvärdigt.”

När vi är högmodiga …
… vill vi visa omvärlden hur framgångsrika vi är.
… vet vi bättre än andra.
… är vi intoleranta mot dom som inte tänker som vi.
… lyssna vi inte på andra för vi tänker ändå inte ändra oss.
… tror vi att vi själv har svaren på alla frågor.
… retar vi oss på dom som ifrågasätter vad vi gör.
… använder vi förnedrande ord om andras tro.
… vägrar vi erkänna att vi orsakar andra lidande.

Det handlar inte bara om att snobba utan
också om att markera en tillhörighet.
– Ronny Ambjörnsson

Höga ambitioner och prestationskrav kan göra att man vill visa sig duktigare än andra. Och det är inget fel i det, bara det inte övergår i en fanatism[2] som tar över vårt intellekt[3] och vår personlighet. Författaren och forskaren Georg Klein kallar det för att vara jagad av demoner, eller djävlar, och han aktar sig noga för att bli offer för sina egna ambitioner och kritiska tankar. Men det kan vara värt att fråga sig var det här behovet att visa andra hur framgångsrik man är kommer ifrån. Och om vi inte borde försöka bryta det samhällsmönstret.

Koncentration på prestationer är kompensation
för bristande relationer.
– Ur boken ”Rik på riktigt”

[1] akademiker – en person som har genomgått en högre, mer eller mindre vetenskaplig, utbildning på universitet, högskola eller liknande
[2] fanatism – en entusiasm för en uppgift eller i en idé som övergår i besatthet
[3] intellekt – förstånd

3 Tillit

I sin iver att ständigt utveckla och förnya en organisation – eller jaga fuskare och hålla ner kostnader – kan det inträffa att man så att säga ”kastar ut barnet med badvattnet”. Det här ordspråket varnar för vad som händer när man blir för nitisk. När man blir så upptagen av det man gör så man inte märker att man tappat bort den viktigaste saken.

Vår vision är ett samhälle där människor känner
trygghet om livet tar en ny vändning.
– Försäkringskassans vision

Försäkringskassan är en av ett 20-tal svenska myndigheter. Den här myndigheten ansvarar för dom olika trygghetssystem som ingår i den svenska socialförsäkringen. En annan svensk myndighet är Arbetsförmedlingen som har som uppdrag att se till att arbetsmarknaden fungerar för både arbetssökande och arbetsgivare. Den myndigheten genomgår just nu en reformering som man kallar en förnyelseresa. På hemsidan kan man läsa att ”utgångspunkten för förnyelseresan är att det finns en obalans mellan vad våra kunder förväntar sig av oss och vad vi levererar. När vi är klara ska vi erbjuda tjänster på ett helt nytt sätt och i nya kanaler.”

Vi får aldrig glömma att vi är en
skattefinansierad verksamhet och att vi faktiskt
är till för medborgarna.
– Lars Hallberg

I folkmun kallas dom här två myndigheterna för Förskingringskassan och Arbetsförnedringen. Förmodligen för att man har tappat bort något väsentligt under tiden man utvecklat verksamheten. Konsekvenserna av att allmänheten tappat myndigheternas förtroendet är svåra att överskåda. För vem vet hur lång tid det tar att restaurera människors tillit?

Vi gör Sverige rikare genom att få människor
och företag att växa.
– Arbetsförmedlingens vision

4 Att lära för livet

Lars Gyllensten ställer i en bok frågan varför det är lättare att hysa ömhet med och älska dom små barnen och dom gamla än dom unga och dom medelålders som är i produktiv ålder. Ett svar levererar han själv:
”För att se på dom och känna för dom som inför barnen och åldringarna måste man se genom och bortom deras alltför fasta former och skal, deras rustningar och åbäkanden – in i hålet i deras kärna, in i lösheten i deras hjärna, in i deras svaghet, där dom ändå är ofullbordade. Man måste genomtränga masken, bakom vilken dom döljer sig – den mask som barnet ännu inte har fått på och som åldringarna håller på att förlora.”

När vi är små …
… lär vi oss vad mammor gör och vad pappor gör.
… lär vi oss att små flickor ska vara söta och små pojkar tuffa.
… lär vi oss att flickor har klänningar och rosa men inte pojkar.
… lär vi oss att pojkar och män slåss och krigar.
… lär vi oss att pojkar kör stora maskiner.
… lär vi oss att flickor har smink och visar upp sin kropp.
… lär vi oss att det är män i kostym som bestämmer.
… lär vi oss att låtsas tro på tomten och andra påhitt.
… lär vi oss att man ska lämna bort sina barn för att tjäna pengar.
… lär vi oss att vi ska ha ett fint hem som vi mest sover i.
… lär vi oss att man ska fira när arbetsveckan är slut.
… lär vi oss att anpassa oss till andras förväntningar.

Vad är du rädd för?
Att dom saker jag vill göra inte ska löna sig,
i andras ögon alltså. Typ att jag blir utfattig
även fast jag gjort något ”bra”.
– Klara, 18 år

Det sägs om fiskar att det sista dom skulle upptäcka är vattnet och att det sista vi människor skulle upptäcka är makten. Men är det inte snarare kulturen som vi är blinda för?

I hela mitt vuxna liv har jag försökt hålla fast
vid det jag tänkte som barn. Det har inte alltid
varit lätt. Men något annat konstnärskap
känner jag inte.
– Ur boken ”I sand och i lera”
av Henning Mankell

5 Kultur

Olustkänslor och missmod, håglöshet och brist på motivation präglar vår kultur och vår svenska vardag genomsyras av en svårdefinierbar men tydlig negativ stämning skriver Georg Klein. Och han lägger till – försöker man finna orsakerna till fenomenet drabbas man genast av ännu mer missmod. Samtidigt finns det på andra ställen på jorden kulturer där äldre människor är friska och energiska ända upp i hundraårsåldern. En förklaring är att man där ser fram emot att bli gammal. För i den kultur dom lever i möter man stigande ålder med vördnad.

Men i Sverige, som har en rekordartad vrång
inställning till ålderdomen, får man inte ens
vara suppleant i badhusstyrelsen i Trosa, om
man har fyllt 65. Det är en för svår uppgift för
en så gammal människa. Man blir plötsligt
oduglig till allting, när man har passerat
”åldersstrecket”.
– Ur boken ”Ålderdomens frestelser”
av Gunnar Helander, 1915-2006

Enligt författarna till boken ”Rik på riktigt” finns det fyra sätt att hantera vårt missnöje på.
1 – Vi kan försöka bli mer förnöjsamma – mer positiva och tacksamma över det liv vi har.
2 – Vi kan försöka ändra på det vi är missnöjda med.
3 – Vi kan sprida vårt missnöje omkring oss genom att vara bittra och negativa i alla sammanhang.
4 – Vi kan blunda för problem och obehagligheter – sopa dom under mattan så länge det går.

Tror du verkligen inte att det kan bli värre?
Vad negativ du är! Det kan alltid bli värre.
– Bodil Malmsten, 1944-2016

6 Motivation

Det är inspiration och motivation som skapar mod och handlingskraft – och mål. Men målen kan vara flera och dom kan variera. Ett mål är ett mer jämlikt samhälle. Andra mål är att nå framgång, få makt eller tjäna pengar.

Marknaden har inget samvete.
Moralen måste tillföras av människor.
– Kenneth Mellåker

I boken ”Marknaden ska vakta sin tunga” skriver Tommy Jacobson om dom fyra finanskriser som har inträffat i Sverige efter att bankernas utlåning avreglerades. Efter avregleringen 1985 ökade utlåningen och konsumtionen kraftigt medan sparandet minskade. Det bildades så kallade ”bubblor[4]” när många började köpa fastigheter och aktier på börsen för att få pengarna att växa fortare än genom sparande på banken.
Enligt Tommy Jacobson orsakades krisen 1987 av övervärderingar av svenska aktier. Krisen i början på 90-talet orsakades av en överhettad svensk fastighetsmarknad. Krisen i början på 00-talet orsakades av övervärderade aktier i svenska telekom- och IT-företag. Krisen 2008 orsakades av den amerikanska finanskrisen, en låne- och fastighetsbubbla som när den sprack spred sig över hela världen eftersom den finansierats av investerare jorden runt som ville utnyttja möjligheterna, innan bubblan sprack.

Girigheten bestod naturligtvis i att ju högre
kurserna klättrade för IT-aktierna, desto räddare
blev människor att missa uppgången.
– Ur boken ”Marknaden ska vakta sin tunga”
av Tommy Jacobson

[4] Bubbla – en finansiell bubbla skapas när priset på en aktie eller fastighet är orealistiskt högt. Snabbt stigande priser lockar till sig aktörer som ser möjligheter att tjäna stora summor pengar.

7 Förebyggande arbete

Olof Palme[5] menade att det finns situationer som vi till varje pris måste förhindra och undvika att vi hamnar i. Situationer som motiverar att vi lägger ner tid och pengar på förebyggande arbete.

Jag var i Vasaparken när polisen sköt. Det
fanns något som tevekamerorna aldrig
fångade – något märkligt i luften, ett daller
av hat, skräck och adrenalin. Det var så
kompakt att man nästan tyckte sig kunna
känna det med handen. Det var som om
10 000 människor – poliser, demonstranter,
åskådare, stenkastare – på samma gång,
djupt i botten av sig själva, kände att dom
blev angripna av ett rovdjur. Det fanns
ingen morgondag.
– Kristian Wedel

Problemet med förebyggande arbete är att vi inte säkert vet vad vi har förebyggt. Erfarenhet och statistik kan ge en fingervisning men det säger ändå inget om vad vi undvikit.

Vem vill bli anklagad för att vara ovetande
och drivas av tradition och subjektiva
bedömningar, eller av det som man för
stunden tycker sig erfara? Tänk att istället
kunna ta itu med problem av olika slag, i
visshet om att det man gör är det bästa
som går att göra. Allra bäst blir det
naturligtvis om det också finns en strategi
som gör att beviset för det bästa ständigt
uppdateras när så behövs. Att
evidensbasera handlar alltså om att man
inom politik, förvaltning och professionella
praktiker av olika slag antas kunna veta
vilka insatser som får avsedd verkan och
vilka som inte får det.
– Ur boken ”Tidens tecken” av
Karin Lumsden Wass och Gun-Britt Wärvik

[5] Olof Palme – statsminister i Sverige och internationellt verksam för fred och för att få ett stopp på upprusning av kärnvapen

8 Det humanitära kontot

Efter motgångar och kriser har vi människor ett behov att hitta syndabockar. Tommy Jacobson skriver att det beteendet kan placeras på det psykologiska kontot. Massmedias rapportering om kriserna placerar han istället på det ekonomiska kontot eftersom deras uppgift är att sälja nyheter, inte att förklara händelseförlopp.

När kurserna rusar och värderingarna inte
längre går att försvara med traditionella mått,
finner man nya förklaringsvariabler för att
försvara marknadernas beteende.
– Ur boken ”Marknaden ska vakta sin tunga”
av Tommy Jacobson

Men dom här kriserna förändrade också förutsättningarna och livssituationen för människorna i Sverige. Saker som hör hemma på det humanitära kontot. Många måste sälja sina bostäder för en bråkdel av deras låneskuld, företag gick i konkurs eller drog ner på verksamheten vilket ledde till rekordhög arbetslöshet. Ekonomiska bekymmer följdes av skilsmässor, depressioner och självmord. Antalet ensamboende ökade och antalet barn som bodde med båda sina föräldrar minskade. Arbetet på myndigheter och offentliga verksamheter som förskolor, skolor, vård och omsorg förändrades för att möta besparings- och effektiviseringskrav. Men det värsta var att tilliten gick upp i rök. Och när den flyttar ut flyttar något annat in:
Misstänksamhet, kontrollbehov, positioneringar, garderingar, konkurrens och tävlan.

9 Reflektion, självkritik och ansvar

Efter den fjärde krisen, den globala finanskrisen, kände Tommy Jacobson som själv arbetar på finansmarknaden att han behövde tid för bearbeta vad som inträffat under hans arbetsliv. Han funderade på om och i så fall hur kriserna påverkade hans värderingar och uppfattning om det kapitalistiska systemet och han bestämde sig för att samla sina tankar i en bok.
Liksom alla andra frågar han sig i boken vilka som var ansvariga för kriserna. Dom som konstruerade dom finansiella reglerna tycker han givetvis har ett ansvar liksom bankerna, finans- och investmentbolagen som utnyttjade dom möjligheter som uppstod. Men Tommy Jacobson menar också att alla som under åren har utnyttjat och dragit fördelar av avregleringen och utlåningen också är delaktiga i att dom här bubblorna bildades – och sprack. Alla dom som har tjänat pengar på övervärderingar och lånat pengar till husköp dom egentligen inte hade råd med har också ett ansvar. En annan sak som Tommy Jacobson ställer sig frågande till är varför vi inte verkar lära oss något av dom här bubblorna som när dom brister skakat om hela Sverige och hela världen.

Det att man försummar att skymta ett litet frö
av tvivel inom sig – det är ondska: Ingen vet ju
själv att man är ond. Sådan är ondskan
beskaffad. Ett litet frö av tvivel på om man gör
det rätta. Det är den enda chansen man får att
välja det goda. Och man kanske skymtar detta
frö en kvart varannan månad. Kanske ännu
mer sällan. Dom flesta väljer omedelbart att
inte tänka mer på det. För man drar sig för
besväret med att lägga om sitt liv.
– Ur boken ”Undantaget” av Christian Jungersen

Gemensamt är att alla tycker att någon annan bär det största ansvaret. Eller så skyller vi på kapitalismen[6]. Men frågan vi borde ställa oss själv är hur pengar förvandlar oss. Eller med Tommy Jacobson ord:
”Ingen vill väl sitta utanför festlokalen i kylan och titta in på alla människor därinne som verkar ha så förbannat roligt och trivsamt.”

[6] kapitalismen – penningväldet

10 Vilja

Magdalena Forsberg som var en framgångsrik idrottare menar att framgång inte handlar så mycket om att vilja vinna som att vilja förbereda sig för att vinna. Det tankesättet går att överföra till andra saker än idrott. Vill man nå ett mål – eller flera som till exempel dom globala hållbarhetsmålen – då måste man vilja förbereda sig för att nå dom målen.

Vet du när allt kommer att bli bra?
När människor, vanligt folk, slutar
tycka att Förenta Nationerna är lika
abstrakt som en Picassotavla är märklig
och upptäcker att det är deras organisation.
– Dag Hammarskjöld, nobelpristagare,
1905-1961

Man vinner inga segrar och uppnår inga gemensamma mål när det finns motstridiga viljor och mål. Och det är vanligt i stora organisationer. Ett exempel är en arbetsplats där tidplanen för att ta fram en ny utgåva av ett datorsystem hela tiden var 20 veckor trots att det aldrig tog mindre än 40 veckor. Eftersom man ville att det inte skulle ta mer än 20 veckor lärde man sig inget av erfarenheten. Och kanske såg projektkostnaden för ett 20-veckorsprojekt bättre ut än för ett 40-veckors. Men det går att räkna kostnader i andra valutor än pengar – som till exempel i tid, förtroende, människoliv, frihet och förhoppningar. Miljöpåverkan är också en kostnad och den uppmärksammades globalt första gången i Stockholm 1972 när FN höll konferensen Only One Earth.

Tala är enkelt. Handling är svårt.
– okänd

Obeslutsamhet är enligt Benjamin Franklin är ett karaktärsdrag. I sin självbiografi har han tagit med dom slutsatser han drog efter sina historiestudier i biblioteket den 19 maj 1731 när han var 25 år. Med tiden blev han både uppfinnare och politiker och han var delaktig i arbetet med att göra Amerika självständigt – 45 år senare:
– Att dom stora angelägenheterna här i världen, krigen, revolutionerna osv., handhas och påverkas av partier.
– Att dessa partiers mål utgörs av vad som för tillfället är deras gemensamma fördel eller syns dom vara det.
– Att dessa olika partiers olikartade mål är orsak till alla förvecklingar.
– Att medan ett parti arbetar på att genomföra en allmän plan, har varje enskild människa sitt speciella privata intresse för ögonen.
– Att så snart ett parti har uppnått sitt allmänna mål, inriktar sig varje enskild medlem på sitt speciella intresse, som strider mot andras intressen, varigenom partiet splittras och mer förvirring vållas.”

Man föds inte nödvändigtvis med mod,
men man föds med potential.
– Maya Angelou, 1928-2014

 11 Förnuftets list

Lennart Lundquist skrev 1998 att en av dom negativa effekterna av marknadsanpassningen och ekonomiseringen är utbredningen av ”en tystnadens förvaltning i vilka skrämda ämbetsmän noga aktar sig för att säga emot sina överordnade.” Den här tystnaden får konsekvenser för enligt Lennart Lundquist är dessa offentliga[7] tjänstemän demokratins väktare. Men lever man i en demokrati är det väl alla vuxnas skyldighet att värna om demokratins hörnstenar?

Det finns ett regelverk som kallas för ”krigets lagar”.
Detta är ett felaktigt och missvisande uttryck. Inom
det olagligas ramar kan laglighet inte uppstå. Det
vore som att på individnivå stadga dels att man inte
får begå mord, dels att om man ändå gör det, så
måste man iaktta vissa formaliteter.
– Ur boken ”Att leva medan tiden går”
av Jan Helander, 1930-2009

Christian Jungersen skriver i boken ”Undantaget” om kognitiv[8] dissonans[9] – ett tankefenomen som innebär att vi människor rättar vårt tänkande efter vårt handlande. Genom att tycka illa om dom som vi gjort ont och tycka om dom som vi har hjälpt kan vi lättare hantera besvikelser och en verklighet som inte överensstämmer med det vi en gång trodde på:
”Vi är alla benägna att forma vår bild av verkligheten i likhet med dom tyska civila som av engelska soldater alldeles efter kriget blev tvungna att gå genom ett koncentrationsläger. En av dom sa:
’Vilka fruktansvärda förbrytare det måste ha varit som satt här när dom fick ett sådant straff.’”
Daniel Kahneman skriver att effekterna av kognitiv dissonans och andra tankefel är att ”vi kan vara blinda för det uppenbara, men vi är också blinda för vår egen blindhet.”

Det är märkligt, men det förefaller som om
visdomen bland människor har minskat i
samma takt som den intellektuella
analyserande förmågan har ökat.
– Ur boken ”Den sjunde dagen”
av Stefan Einhorn

Den svenska välfärden har gjort många människor nöjda, ekonomiskt trygga och måttligt eller omåttligt förmögna skriver nationalekonomen John Kenneth Galbraith 1996. Många njuter av ett bekymmersfritt liv och slutar intressera sig för vad som är förutsättningen för att leva ett socialt liv fullt med möjligheter. Det ointresset gör att samhällsutvecklingen plötsligt kan ta en ny, oväntad riktning. För olika människor har olika ambitioner.

Vill man ha dom stora massornas sympati,
måste man berätta dom dummaste och
mest naiva saker för dom.
– Adolf Hitler, 1889-1945

En del har en vilja som är så stark att vi är beredda att förändra oss själv och bryta mot vår värdegrund för att uppnå det vi blir lovade. Eller med Adolf Hitlers ord: ”Ledaren av genier måste ha förmågan att få olika motståndare att framstå som om dom tillhörde en kategori”.
Eller så slutar vi intressera oss för det samhälleliga och jämlika. Vi söker istället upplevelser, förströelser och snabba kickar.

Var och en får försöka överleva ensam
i en kärlekslös värld.
– Sylvia Kadri

[7] offentliga – statliga, landsting- och kommunalt anställda
[8] kognitiv – intellektuell, tankeförmåga
[9] dissonans – disharmoni, brist på samstämmighet

12 Stress och ohälsa

Enligt Jan Helander är arbete och vila varandras förutsättningar – inte varandras motsatser. Men det är inte så lätt att vara högeffektiv och snabbtänkt bara på jobbet eller i skolan. Bråttomsjukan gör att vi inte har tid med kommunikation och samarbete som behövs för att skapa relationer. Den skapar också starka känslor som gör att vi överreagerar och därför kan vi hinna såra många innan vi lugnar ner oss eller går in i väggen. Exakt hur mycket krav och press som behövs för att vi ska bli sjuka eller bränna ut oss varierar men det vi vet är att långvarig stress förstör stressbromsen – den som gör att vi inser att vi håller på att driva oss för långt. Istället för stressade upplever vi oss själv bara som effektiva.

När vi har bråttom eller har för mycket att göra …
… försöker vi prata lika fort som vi tänker.
… hinner vi inte använda övergångsställen.
… hinner vi inte hålla hastighetsbegränsningarna.
… hinner vi inte heja på grannen eller andra människor.
… hinner vi inte prata med dom vi bor tillsammans med.
… hinner vi inte förklara för någon hur man gör.
… hinner vi inte informera andra om förändringar.
… rationaliserar vi bort jämlikhet och trivsel.
… ser vi risker men inga konsekvenser.
… hinner vi inte se att andra inte mår bra.
… gör vi och säger vi saker som sårar andra.
… hinner vi inte hejda våra impulser.

Boken ”Rik på riktigt” är från 2005 vilket signalerar att den här ohälsosamma trenden har pågått länge nu. I den kan man läsa:
”Hur kan så många som har det så bra ändå må så dåligt? Till en del är nog detta en följd av många små omedvetna val som vi gjort under påverkan av tidsandan – denna massiva kraft som omger oss, fylld av budskap om vad som är viktigt i livet och ”rätt” att sträva efter. Det är lätt att följa med denna ström av uppfattningar, men då riskerar vi att vår vardag styrs av andras idéer om vad som ger livskvalitet istället för att följa vår egen känsla av vad det innebär att vara rik på riktigt.”

Intellektuellt kan vi lära oss att hantera
snabbhetskrav och informationsflöde. Men
vi kan inte engagera oss känslomässigt riktigt
djupt i många olika saker samtidigt. Vi värjer
oss mot ett övermäktigt flöde genom att
blunda, slå dövörat till, sluta bry oss om. Därför
är likgiltighet kanske den största faran i en
höghastighetskultur.
– Ur boken ”Stressparadoxen, mitt liv och min
forskning” av Marianne Frankenhaeuser,
1925-2005

Mer ur boken ”Rik på riktigt”:
”När vardagen känns värdefull, mår vi bra. Och när vi mår bra är vi också bättre för vår omgivning. Vi orkar i högre grad bry oss om det som inte är bra utanför oss själva – kanske räcker orken både till engagemang i andra människor och i samhällsfrågor. När vi mår bra klarar vi att lyssna mer på andra och då förstår vi mer om deras situation och blir kanske mer toleranta för andras synsätt. När vi mår bra och känner oss starka, orkar vi också tänka mer själva istället för att automatiskt följa tidsandans ström av ”sanningar”. När vi mår bra dras vi lättare in i goda cirklar och vardagens innehåll blir rikare.
Om vardagen å andra sidan utarmas och börjar kännas värdelös ligger det nära till hands att kompensera bristerna eller försöka förgylla den med korta kickar, kanske via tröstkonsumtion eller missbruk av TV, droger eller andra möjliga flyktvägar från den verkliga vardagen.—
Konsekvenserna av att många människor inte riktigt lyckas hitta tid eller ork till sådant som vi behöver för att må bra i längden utvecklas så småningom från att vara personliga bekymmer till att bli samhälleliga och globala. Se till exempel vad dom galopperande sjukskrivningarna medför för individer och för samhällsekonomin. Men, om vi människor får lagom av det vi behöver, så kan vindarna vända på flera områden. Då räcker till exempel planetens naturresurser laget om, till alla i både nuvarande och kommande generationer. Det som är lagom är hållbart i vid mening.”

Man blir en sämre människa när man jäktar,
det går inte att komma ifrån det.
– Ur boken ”Det är mycket vi inte måste”
av Thomas Sjödin

13 Jag får ingen ordning på mina tankar

DEMOKRATI I ETT NÖTSKAL
Alla människor är lika mycket värda.
Barn är lika mycket värda som vuxna.
Alla människor har rätt att säga vad dom tycker.
Alla har rätt att försöka påverka och förbättra
samhället dom lever i. Du kan inte alltid få rätt,
men du ska alltid få säga din mening. Ibland
måste du samla ihop fler som tycker samma sak
för att få igenom det du vill.
– Ur boken ”Demokratihandboken”
av Sassa Buregren

Det verkar finnas en omedveten medvetenhet om risken med att ta sig ton och ifrågasätta utvecklingen. Man kommer med all säkerhet att få mothugg och man kan aldrig med säkerhet veta hur långt andra är beredda att gå. För innerst inne vet vi alla att det inte är konstigare än vad en elaking säger i filmen ”Man of Steel”:
”Det faktum att du har en känsla för moral, men inte vi, ger oss ett evolutionärt övertag.”
I Börje Erikssons bok om mobbing finns många exempel på vad det handlar om:
”I klassrummet pratade alla illa om en elev. Dom sa hur illa dom tyckte om honom. Då var det en flicka som sa:
– Det här är inte rätt, vi säger alla elaka saker, det är inte rätt!
Då sa en pojke i klassen
– Nu är det alla mot två!”

Parodien är konsten at förvända – alt hvad,
qvickt eller dumt, förvändas kan.
Det är således konsten at göra det höga til lågt,
det sköna til fult, ordning til förvirring, och
visheten til vanvett.
– Ur boken ”En Critik Öfver Critiker 2”
av Thomas Thorild, 1759-1808

Det är ett grundläggande behov att bli bekräftad – sedd och uppskattad av andra – men en del kräver mer och då kan deras behov leda till att dom tar för sig på andras bekostnad. Den här kampen om resurser kallas inom evolutionsbiologin det naturliga urvalet. Man syftar då på organismers överlevnad, fortplantning och anpassning. Men bland människor kan kampen om resurser lika gärna handla om pengar, tid och bekräftelse. Bekräftelse som man får inifrån genom att prestera och utifrån genom att få uppmärksamhet. Med ordet evolution syftar man på hur kampen om resurser förändrar organismerna. Hur dom blir bättre och bättre anpassade till att överleva i den miljö dom befinner sig i. Den här typen av anpassning sker inte bara i naturen utan också i civiliserade samhällen. Där gäller det att positionera sig i den miljö man hamnar i, att skaffa sig ett anseende[10] eller ett arbete och behålla det.

Personer som påtalar orättvisor eller
illförhållanden ses, åtminstone på det
retoriska[11] planet, som viktiga
drivkrafter för samhällets utveckling.
– Ur rapporten ”Misshandel av systemet
– medborgare som inte sätter punkt”

Det är rädslor, lögner, mobbing, korruption och våld som gör att vi människor organiserar oss i grupper och i motgrupper. För den som är ensam är alltid i underläge i kampen om tillvaron och  när resurserna inte räcker till. Vilket händer när man satsar på materialism och ekonomistyre istället för humanism och gränssättningar.

[10] anseende – rykte
[11] retoriska – vältaliga

14 Omtanke

Det händer något med ett folk när det når en
viss ekonomisk nivå, en viss bildningsnivå.
Vi behöver inte varandra, först gör vi det inte
ekonomiskt, sen inte heller känslomässigt.
Det är så många andra saker som är viktigare,
jobb, ägodelar, resor, utbildning, upplevelser,
att göra märkvärdiga saker. Till slut vill vi inte
ha barn, vi har knappt tid med våra vänner,
ser ner på gamla, använder ord som
dysfunktionell om dom som inte passar in i vår
världsbild, vill inte längre kännas vid våra
släktingar, gatan där vi växte upp,
barndomskamrater. Kanske är det inget ont i
det. Jag vet inte. Det är mest det här avståndet
mellan människor som skrämmer mig.
– Ur boken ”Så dödar vi en människa”
av Stefan Gurt

Människor är olika och föredrar olika egenskaper hos andra. Rabbin[12] Abraham Joshua Heschel valde att bedöma människor utifrån hur många djupa problem dom engagerade sig i. Andra använder mer ytliga måttstockar. Men för dom som vill engagera sig i djupa problem finns 16 globala hållbarhetsmål och ett sjuttonde som handlar om hur målen ska uppnås – genom globalt partnerskap – det vill säga genom en global anda av solidaritet. En anda som behövs både i det lokala och globala arbetet för att världen ska bli en bättre plats.

Det som ger livet värde kan du nå – och förlora.
Men aldrig äga.
– Dag Hammarskjöld, nobelpristagare, 1905-1961

Företagsledaren Percy Barnevik har engagerat sig i Hand in Hand, en biståndsorganisation som bekämpar fattigdom genom att ge microlån till kvinnor. Han berättar att han hade besökt Indien kanske 50 gånger innan han träffade på Hand in Hand:
”Jag hade sett sidenväverierna nere i södern, där det satt 10-åringar och jobbade, rödögda och med torrhosta. Dom hade fått silikoslungor av silkesdammet. Sålts av föräldrarna för en tusenlapp och fick inte gå i skolan. Det var fruktansvärt att se. Barnen är dom som har triggat mig mest.”

Det är bara som individer med tillgång till
människans alla egenskaper som vi har
möjlighet att välja ett rikt liv med oändliga
valmöjligheter. Det är antagligen därför
som dom flesta män upplever pressen att
bli övernaturligt stora, inte bara som en
del av en traditionell könsroll, utan också
som något kvävande och lika avskyvärt
som den press kvinnor upplever att göra
sig små och underdåniga.
– Ur boken ”Könsrollernas maskerad”
av Bengt Stahlman

När man forskat om hjärnan har man upptäckt att osjälvisk kärlek, osjälviska handlingar, stänger av hjärnans centrum för belöningar. Att göra något för andra kan alltså göra att livet får mer innehåll, mer mening. Att trots alla olikheter betrakta varandra som jämlika, och att utveckla en Jag-Du relation till andra istället för en Jag-Det relation. Det som Martin Buber skriver om i boken ”Ich and Du”. Den boken hade Dag Hammarskjöld[13] precis börjat arbetet med att översätta när han dog i en flygplanskrasch 1961

Hand in Hand ger en enorm personlig utdelning,
som inte går att jämföra med alla företagsvinster
och expansioner som jag gladde mig åt tidigare.
Om jag nu ska se lite själviskt på det hela …
– Percy Barnevik

[12] rabbi – religiös lärare i judendom
[13] Dag Hammarskjöld – generalsekreterare i FN från 1953 till 1961. Han var den första generalsekreterare som använde artikel 99 i FN:s stadgar för att uppmärksamma FN:s säkerhetsråd om att internationell fred och säkerhet var hotad.

Slutord

Det globala mål som kanske flest människor tror att vi aldrig kommer lyckas med är mål nummer 16. Det målet handlar om fredliga och inkluderande samhällen. Eftersom alla människor har erfarenhet av krig, om så bara genom nyheter och underhållning, så kan vi inte föreställa oss en värld där människor vägrar att slåss och kriga.

Freden börjar alltid i var mans hjärta,
och endast där.
– Ur boken ”Tänk på vad du tänker på”
av Maaret Salonen

Det är viktigt att fråga sig vilka glasögon som används i massmedia och i historiebeskrivningarna enligt Bengt Nerman. Han var folkbildare men även lärare i journalistik. Det han ville varna för var att medierna förändrat sitt uppdrag från att förklara och informera till lönsamhet:
”Demokratin är en fantastisk dröm och själva nyckeln till drömmens förverkligande är den så kallade folkbildningen, som är ett sätt att hjälpa människor att bli vuxna. Men man blir inte vuxen om man utsätts för propaganda. Man blir vuxen om man får ta ett eget ansvar och tänka själv.”

Jag hör ofta rop efter starka ledare och jag
tycker att starka ledare är mycket bra och vi
behöver dom, förutsett att dom gör någonting
bra. Ärligt talat, om dom inte gör bra saker,
då skulle jag föredra dåligt ledarskap.
– Leif Johansson

Richard Lejonhjärta som var kung i England framställs i historieböckerna som en hjälte medan hans bror Johan anses som en katastrof. 1215 när Johan var kung skrev han under Magna Charta. Ett dokument som begränsade kungens makt och som har inspirerat frihetskämpar från medeltiden fram till idag. Richard Lejonhjärta å andra sidan ledde korsriddarnas tredje korståg där han 1191 lät döda 3000 muslimska fångar för att han inte orkade vänta på lösensumman. Striderna om Jerusalem fortsatte i hundra år till och med dom människomassakerna. Ove Bring skriver:
”Korstågsperioden hade, vad gäller humanitet och inställningen till trosfrihet, genererat det sämsta hos kristenheten och islam.”

Det är mycket lättare att vara en hjälte än en
hederlig människa. En hjälte kan vem som helst
vara en enstaka gång, men en hederlig människa
måste man vara hela livet igenom.
Och det är ingen lätt sak.
– Luigi Pirandello, nobelpristagare, 1867-1936

Att acceptera våld och krig – eller mobbing, härskartekniker, diskriminering, dåligt bemötande, dålig tillgänglighet och brist på information – är brist på mod. Att vägra och att våga ifrågasätta är ett överkomligt obehag. Och ju fler som slår sig ihop och gör det, ju mindre obehagligt är det.

Den statistik om krig som jag har svårast att
ta till mig är att Sverige är det land i världen
som exporterar mest vapen per person
– Hans Rosling[14],  1948-2017

[14] Hans Rosling – en av grundarna till Gapminder som med hjälp av visuell statistik gör världen mer förståelig

 

Litteratur

Böcker

Ahlmark, Per & Klein, Georg (1991)
Motståndet. Arton brev om död och liv. Stockholm: Bonniers

Björnsson, Anders & Rombach, Björn red. (2007)
Tidens tecken. Stockholm. Santérus Förlag

Bring, Ove (2011)
De mänskliga rättigheternas väg – genom historien och litteraturen. Stockholm: Bokförlaget Atlantis

Buber, Martin (1923/1990)
Jag och Du. Ludvika: Dualis Förlag

Buregren, Sassa (2001).
Demokratihandboken. Stockholm: Rabén & Sjögren

Einhorn, Stefan (2003)
Den sjunde dagen. Stockholm: Månpocket

Eriksson, Börje (2014)
Bakom leendet. Om skadliga processer i arbetslivet och vad som kan förändras. Stockholm: Carlsson bokförlag

Frankenhaeuser, Marianne (2002)
Stressparadoxen. Mitt liv och min forskning. Stockholm: Atlantis

Franklin, Benjamin (1791/1964)
Självbiografi. Forum Bokförlag

Galbraith, John Kenneth (1996)
Min ekonomiska historia. Stockholm: Ordfront

Gurts, Stefan (2012)
Så dödar vi en människa. Stockholm: Wahlström& Widstrand

Gyllensten, Lars (2004)
Med andras ord och egna. Stockholm: Albert Bonniers Förlag

Helander, Gunnar (1993)
Ålderdomens frestelser. Mitt Förlag AB

Helander, Jan (1991)
Att leva medan tiden går. Om då, nu och sedan. Stockholm: Natur och Kultur

Jacobson, Tommy (2009)
Marknaden ska vakta sin tunga. Stockholm: Ekerlids förlag

Jungersen, Christian (2006)
Undantaget. Stockholm: Albert Bonniers Förlag

Kahneman, Daniel (2011)
Tänka, snabbt och långsamt. Stockholm: Volante AB

Klein, Georg (2005)
Skapelsens fullkomlighet och livets tragik. Stockholm: Albert Bonniers Förlag

Lennart Lundquist (1998)
Demokratins väktare. Stockholm: Studentlitteratur

Mankell, Henning (1999)
I sand och i lera. Stockholm: Norstedts

Natur och kultur (1997)
Bildningsgång. Stockholm. Natur och kultur

Nerman, Bengt (1995)
Frågan om människovärdet. Stockholm: Utbildningsförlaget

Palme, Olof (1974)
Att vilja gå vidare. Stockholm: Tidens förlag

Salonen, Maaret (1995)
Tänk på vad du tänker på. Caduceus Förlag

Sjödin, Thomas (2015)
Det är mycket man inte måste. Örebro: Libris

Stahlman, Bengt (1998)
Könsrollernas maskerad. Lund: Studentlitteratur

Warberg, Fredrik & Larsson, Jörgen (2005)
Rik på riktigt. Stockholm: Natur och kultur

Internet

H.M. Konungens jultal 2016
http://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2016/2016/hmkonungensjultal2016.5.47989bf9158b41184f91071.html

Erlingsson, Gissur, Skäl att lita på offentliga tjänstemän som ”demokratins väktare”?
https://politologerna.wordpress.com/2014/10/30/skal-att-lita-pa-offentliga-tjansteman-som-demokratins-vaktare/

Europeiska kommissionen, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2010:2020:FIN:SV:PDF

Stier, Jonas, Misshandel av systemet – medborgare som inte sätter punkt
https://nostressmain.files.wordpress.com/2015/11/misshandel-av-systemet.pdf

Thorild, Thomas (1791)
En critik öfver critiker Andra delen. Faksimil. Stockholm: Anders Zetterberg
www.litteraturbanken.se

WE EFFECT Få svenskar känner till och tror på nya FN-målen
https://weeffect.se/nyhet/fa-svenskar-kanner-till-och-tror-pa-nya-fn-malen/

Tidningar

Barnevik, Percy, Barnens situation har triggat mig mest
Intervju i Icakuriren nr 48 2011.

Film

Zack Snyder (2013)
Man of Steel

 

Annonser