En komplicerad värld

Datorerna har gjort sitt intåg i hemmen men eftersom vi inte har någon supportavdelning måste vi underhålla dem själva. På så sätt bidrar de till det mer komplicerade samhället. Bara en sån sak som att handla mat har blivit komplicerat – för vad ska jag välja? Laktosfritt, rättvisemärkt, sockerfritt, svenskt, låg fetthalt, tillsatsfri, glutenfri, billigast, ekologiskt, miljökontrollerat, fiberrikt, närproducerat eller lång hållbarhet? Och så finns det ju så många som har åsikter och så mycket nya råd och rön – så hur ska man veta vad som är rätt – eller minst fel? Just nu.

Man skulle önska att man visste vilka man kunde lita på, vilka som är “fair”.

Att vara fair är att vara schyst.
Att vara rättvis, hederlig och renhårig.
Är man fair så bryr man sig.
Att vara fair innebär också att man vågar fråga.
- Kjell Källqvist, chefsredaktör Att om jobbet

Även politiker har ögonblick av klarsyn, då de haft tid att reflektera över saker och ting, om nutid och framtid:

I årtionden har vi vetat att dagarna med billig och lättillgänglig olja är räknade. Under årtionden har vi pratat och pratat om behovet att avsluta Amerikas sekellånga beroende av fossila bränslen. Och i årtionden har vi misslyckats att agera med den känsla av brådska som den här utmaningen kräver. Gång på gång har vägen fram blockerats, inte bara av oljelobbyister utan också på grund av brist på politiskt mod och uppriktighet.
- Barack Obama, USA:s president

Pengar och ekonomi är viktig saker men det är inte det enda viktiga. Det är mer komplicerat än så. <Sveriges ekonomi, nyckeltal från Finansportalen>

Vi skapar ordning genom att utelämna de oordnade delarna.
- William James, 1800-talet

Anne Halldin, 2011-06-16

Skola under ständig förändring

Jag har hört att skolan återigen kritiserats hårt– nu av skolverket, eller om det var skolinspektionen. Skolinspektionen hotar med att ta till sanktioner mot skolor som inte åtgärdar den kritik som de fått. Men hur självkritiska är de i sin roll som kontrollmyndighet? Och vem är de till för?

Enligt information på Skolverkets hemsida är skolan skyldig att anpassa undervisningen efter var och en av eleverna för att ge henne eller honom en möjlighet att nå målen i skolans ämnen. Enligt den försiktighetsprincip som brukar användas i Sverige så hade i vårt fall skolverket efter drygt 7 månaders utredning inget att erinra mot vår kommun och skola när det gällde skolans arbete med särskilt stöd – trots att skolan skickat in följande text ur ett protokoll från en skolkonferensens till Skolverket: ”Är ej aktuell för särskola då han har grundfunktionerna. Har anpassad studiegång och kommer inte att uppnå några mål.”

Om man leker med tanken att skolinspektionen var till för eleverna – så skulle de inom loppet av två veckor efter en anmälan inkommit kunna avgöra om skolan har anpassat undervisningen till eleven utgående från de individuella utvecklingsplaner och de åtgärdsprogram som numera ska finnas för alla elever med särskilda behov.

Rektorer och lärare upplever idag att många elever inte längre verkar bry sig. Men det är väl knappast någon märklig reaktion när de vuxna har så bråttom och är så upptagna med sina egna plikter och förändringsarbeten så de varken hinner lyssna eller vara självkritiska? På så sätt sviker vuxna, föräldrar, skolpersonal och beslutsfattare, eleverna längst med hela linjen. Och kanske är det orsaken till att vi har den skola som vi har idag.

Anne Halldin 2011-06-11

Demokrati till salu

”Demokrati inte så viktigt för dagens unga svenskar”
den 3 juni 2011, 00:50:00
Ny omskakande studie: Mer än var fjärde ung svensk tycker att det vore ”ganska eller mycket bra” om Sverige var odemokratiskt och styrdes av en stark, diktatorisk ledare.

Från DN Debatt fredagen den 3 juni: ”Hela 21 procent av 18–29-åringarna kan tänka sig att byta parti för en mindre summa pengar. I den här gruppen finns också en föreställning om att demokrati inte spelar så stor roll. 26 procent tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behövde bry sig om demokratiska val.”

Hur kan det komma sig att demokrati inte längre är speciellt viktigt för 18-29-åringar i vårt land – som brukar framställas som ett föregångarland? Är det skolan och lärarna som är skuld till det här också? Eller är det kanske alla vuxna som har förändrats? För se, det är ju så här att barn gör ju inte som vuxna säger utan som vuxna gör.

Den värsta synden är inte att hata människor
utan att känna likgiltighet inför dem.
Det är omänsklighetens innersta väsen.
– George Bernard Shaw

Sassa Buregren skriver i sin barnbok “Demokratihandboken”:
”Många vuxna bryr sig inte om att försöka påverka eftersom de tycker det verkar krångligt med demokrati och politik. Du kan berätta för dem.” 
Politiken liksom allt annat har förändrats och blivit mer och mer komplicerat – inte minst sen vi gick med i EU – och det har dessutom blivit ute att vara ”På”, engagerad. Man ska hellre vara ”Av”, oengagerad. Lägger man sen till bråttomsamhället så finns ännu mer skäl till att inte engagera sig i ditt och datt – utan sköta sitt och inget annat.

Jag vidhåller att det inom varje samhälle bara är de sansade
som är i stånd att tygla fundamentalisterna. 
– Amos Oz

Idag saknas det inte stora problem som behöver lösningar, men det verkar saknas människor som känner ansvar för att lösa dem. Det kan av de yngre tolkas som att det är styrelseskicket som är felet, när det egentligen är människorna som inte längre håller måttet. Det kan vara därför som svenskarna blev så förskräckta när Sverigedemokraterna fick mandat i riksdagen. Och därför som yngre människor kan tänka sig att sälja sin röst för ett jobb eller för pengar.

Det jag säger är att fröet till fanatism
alltid ligger i kompromisslös rättfärdighet
– Amos Oz

Människorna anpassar sig fort och anpassningen har drivit fram individualism och konkurrens istället för gemenskap och samarbete – vilket är grunden för demokrati. För man kan prova och rannsaka sig själv – och fråga sig – när jag sist gjorde en insats för att påverka och förändra något som var helsjukt, knaslågt, dunderdumt, dumsnålt och megafel. Och om det då fanns någon där som tog emot synpunkterna och lyssnade. För det är inte bara det militära som nedrustas i Sverige. Synpunktshanteringen nedrustas också.

Det finns inget system som är bättre än demokrati,
och det är viktigt att alla hjälps åt.
- Ur boken ”Demokratihandboken” av Sassa Buregren

Skridskoåkaren Tomas Gustafson skriver i sin bok “Mål, vilja och seger” från 1994: ” Den negativa miljön leder bara till allt svagare människor med mindre och mindre handlingskraft. Tänk om alla ger upp.” Kanske är det den reaktionen som visat sig i den här studien över attityder och värderingar?

Anne Halldin, 2011-06-08

Regler

Hawa Boone flydde från Somalia 2006 efter att hennes sjuåriga son kidnappats och torterats. Hon och två av hennes barn har nu uppehållstillstånd i Sverige medan hennes två äldsta barn är kvar i Etiopien hos deras farmor. Hon säger: ”Jag flydde från ett krig med vapen i Somalia men istället kom jag till ett krig som utkämpas med pennor. Jag vet inte längre vilket som är värst.”

Vi är kännande människor som tänker,
inte tänkande människor som känner.
- Mats Fredriksson, professor i psykologi

Somalia har haft inbördeskrig sen 1991 och därför finns där ingen myndighet som utfärdar pass. Därför drabbas somalierna hårt när Sverige kräver att anhöriga måste ha pass för att styrka sin identitet för att få återförenas med sina familjer i Sverige. Hawa Boone säger: ”Jag tänker att jag har förlorat mina barn. Det känns som om jag brinner.”

Ur Konventionen om barnets rättigheter, artikel 9:
Konventionsstaterna skall säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja utom i de fall då behöriga myndigheter, som är underställda rättslig överprövning, i enlighet med tillämplig lag och tillämpliga förfaranden, finner att ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. Ett sådant beslut kan vara nödvändigt i ett särskilt fall, t ex vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas angående barnets vistelseort.

I Sverige vill vi gärna vara moderna, vetenskapliga och ha ordning och reda. Därför finns det regler, rutiner och instruktioner för snart allting. Människorna behöver inte längre tänka själva, bara följa regelverket. På så sätt har beslutsfattarna blivit som programmerare och de som arbetar blivit som datorer, som handlar efter de instruktioner de fått utan att ifrågasätta och tänka och känna själva.

Faran är inte att datorerna börjar tänka som människor,
utan att vi börjar tänka som de.
-  Sydney J Ham

 Anne Halldin 2011-05-26

Svårt att samarbeta?

Först kom stordatorerna, sen kom minidatorerna, sen kom mikrodatorerna och till slut kom persondatorerna. Men inte förrän alla persondatorerna kopplades ihop med Internet blev datorkapaciteten oändlig. Kanske är det samma sak med människorna!
Fast vi är ju på väg mot individualism och konkurrens – inte mot gemenskap och samarbete.

Tomas Edison vidareutvecklade sina egna och andras idéer och tog mer än 1000 patent. Han har på så sätt bidragit till telefonen, batteriet, elnätsdistributionen, att vi kan spela in ljud och bild och kan spela upp det igen, glödlampan, kopiering, röntgen och mycket mer.

Geni är till 1 % inspiration och 99 % transpiration.
- Thomas Alva Edison, 1847-1931-talet

Thomas Edison kallas för ett geni, men själv gillade han inte att bli kallad det. Han höll sig med duktiga medarbetare och han visste att det var lagarbete som gav resultat. Han inspirerade till exempel Henry Ford i hans arbeta med att ta fram sin bil och massproduktionen av den när han fastnat.

Anne Halldin 2011-05-26

Motsägelser

Nelson Mandela  säger om sina 27 år I fängelse att han där upptäckte motsägelserna inom sig. Motsägelser finns inom oss, mellan oss och lite varstans runt om oss. Motsägelser är en sorts dilemman, olösliga problem. Eller så är de värre än dilemman – eftersom vi inte är riktigt medvetna om dem.
Det finns till exempel motsägelser mellan kvinnor och män (fysiken och fysiologin), lokalt och globalt (närproducerat och EU:s frihandel), ekonomi och empati (billigt och rättvisemärkt), individualism och gemenskap (min framgång och vår framgång) egoism och moraliskt mod (mitt liv och vårt samhälle). Forskaren Kerstin Uvnäs-Moberg säger – om en helt annan sak – att ”det är ett problem som sannolikt kan lösas lättast om dess utseende är känt”. Det är nog samma sak med motsägelser – att dessa problem kan vi sannolikt lösa lättast om dess utseende är känt. Om vi tar oss tid att reflektera över dem.

Anne Halldin
2011-05-20

Framgång

Sant eller osant, jag hörde igår att Patrik Sjöbergs mamma inget visste om övergreppen och inget misstänkte. Men, sa hon, OM hon hade vetat, så är hon ändå inte säker på  hur hon hade valt att göra.  Om hon hade valt att stoppa vägen till framgång för Patrik eller om hon hade valt att hålla tyst om saken. Detta kan ju vara en vandringssägen, men frågan hänger ändå i luften: Hur långt är vi beredda att gå – för att nå framgång och ära för egen del – eller för andra?

I veckan fick jag lära mig att göra ambivalenskors, en hjälp att reda ut sina tankar för att väga för- och nackdelar när man är osäker.

Fördelarna för Patrik Sjöberg att själv vara tyst skulle kunna varit:
+ Han tycker om mig
+ Han kan hjälpa mig att bli en höjdhoppare i världsklass
+ Saker förblir som de är

… och nackdelarna:
- Mår inte så bra
- Skam och skuld
- Sexualiteten blir påverkad
- Oro, hur många andra drabbas?
- Minnen
- Falskhet

Fördelarna för Patrik Sjöberg att berätta sanningen om vad som hände honom och andra skulle kunna varit:
+ Inga fler drabbas
+ Han stoppas och får ta ansvar för sitt handlande
+ Jag gjorde nått
+ Jag mår bättre
+ Jag får upprättelse

… och nackdelarna:
- Jag och andra förlorar en mycket bra tränare
- Hans karriär förstörs
- De andra som drabbats får det jobbigt
- Familjen och andras familjer får det jobbigt
- Vad ska folk säga?
- Klubben drabbas
- Friidrotten drabbas
- Om ingen tror mig?
- Konflikten, han erkänner aldrig
- Vad blir det av mig?

Det är ju lättare att hitta argument för att inget göra, vilket skulle kunna förklara varför det blev som det blev. Men priset var ändå väldigt högt pris. Astrid Lindgren resonerade som så att man ska leva sitt liv så man blir vän med döden. Undersköterskan Elisabeth Marklund tog strid för de gamla på demensboendet där hon arbetade. Under natten låstes de dementa in utan tillsyn och personalen ersattes av lås, larm, bälten och bord. På mornarna var det ibland ren, skär misär som mötte morgonpersonalen. Elisabeth och hennes kollegor gick “bottom up” men ändå hände inget förrän TV-programmet Uppdrag granskning visade missförhållandena. Hon säger: “Under tiden hemma hade jag tid att tänka och tog beslutet att inte svika de gamla utan strida för dem när jag kom tillbaka.” Tid, det är något som behövs i överflöd för att tänka fritt och tänka om. Elisabeth fortsätter: “Jag säger att det går, men man måste vara beredd på att det kan ha ett skyhögt pris. Vem har lovat oss ett lätt liv? Ingen. Det är bättre att förlora fotfästet för en stund än att förlora sig själv för alltid.”

Fasan är att vakna upp en morgon och upptäcka
att man blivit någon man inte tycker om.
- okänd

Efter TV-programmet kom till slut Socialstyrelsen och granskade demensboendet och bekräftade de brister som undersköterskorna och TV-programmet påtalat och det beslutades att äldrevården skulle få 30 nya tjänster. För som ELisabeth säger “det går att få en bra demensvård  om de som beslutar tar vara på de erfarenheter som vi i vården har.”

Anne Halldin
2011-05-18